Bodagrottorna, 2,5 kilometer nordost om Iggesund, Njutånger, är Europas längsta och världens näst längsta system av urbergsgrottor. Bara TSOD Cave i delstaten New York, USA, är längre.
Tredje längsta grottsystemet
Bodagrottorna är Sveriges tredje längsta grottsystem. Två av Sveriges kalkstensgrottor är längre.
Bodagrottorna är ett naturreservat på fyra hektar, bildad 1989.
Grottsystemet är, inklusive bigrottor, 2 896 meter långt. På sina håll är gångar och salar i tre våningar.
Grottorna är gömda under enorma stenblock. Fläckgrottan och Stora centralsalen, som ligger nära grottans stora ingång, är lätta att besöka. Från Fläckgrottan mynnar en massa mer eller mindre trånga gångar ut. De inre grottdelarna är svårare att nå. Vissa delar kan bara barn eller småväxta personer krypa in i.
Grottor med högt ”trasslingsindex”
Bodagrottorna är inte bara långa, de är också ”trassliga”. Om man dividerar grottans längd med dess utbredning (avståndet mellan grottsystemets två punkter som ligger längst ifrån varandra), får man grottans ”trasslingsindex”. Bodagrottorna har ett ”trasslingsindex” på 18,7, vilket gör den till en riktig labyrint.
Grottsystemet består av en labyrint med mängder av gångar. Framkomliga gångar är drygt 2 600 meter, varav de flesta kräver krypning eller ålning.
Lätt att upptäcka på egen hand
Sommaren 2010 fick grottsystemet nya rep, som gör det lättare att upptäcka grottsystemet på egen hand. Repen är bra både som vägvisare i grottsystemet och att hålla sig i genom svåra passager i grottgångarna.
Den som vill upptäcka Bodagrottorna bör – om man inte nöjer sig med Fläckgrottan – ta på sig oömma och smidiga kläder, hjälm (hockey- eller cykelhjälm går bra) och ta med sig tre ljuskällor, varav gärna en pannlampa. Besök sker på egen risk.
Grottorna är våta och isiga under våren. Bästa besökstid är juli–oktober, då grottorna är torra efter någon dag utan regn.
Dramatisk tillkomst
Bodagrottornas tillkomst är, som för de flesta urbergsgrottor, dramatisk. Kraftiga jordbävningar år 7 664 före Kristus skapade Bodagrottorna. De våldsamma rörelserna i jordskorpan kom som en följd av den snabba landhöjningen efter inlandsisen.
Landhöjningen i området var vid den här tiden cirka tio centimeter per år – jämfört med cirka 0,7 centimeter per år i dag. Med en så snabb landhöjningen höll inte berggrunden samman. Berget, som vid den här tiden befann sig under havsytan, sprack sönder och ett enormt grottsystem bildades som en följd av tektonisk aktivitet.
Länsstyrelsen skriver i beslutet som gjorde Bodagrottorna till naturreservat: ”Hela bergsområdet ger därför intryck av att en mycket kraftig sprängladdning detonerat på ringa djup.”
Alf Sidén upptäckte grottorna
Bodagrottorna har sannolikt varit kända sedan tidigt 1800-tal. Men de blev kända först 1979, när Alf Sidén började utforska och kartera grottorna.
Mer information om Bodagrottorna finns på Länsstyrelsen Gävleborgs webbplats.
Sveriges Speleologförbund arrangerar till och från guidningar i Bodagrottorna.
Jörgen Bengtson
Foto: Länsstyrelsen Gävleborg
Sidan uppdaterad 23 februari 2018