Kuggörarnas kapell

Kuggörarnas kapell ligger i Kuggörarnas fiskeläge utanför Hornslandets nordvästra spets, med Bålsön som granne, och är från 1778. Fiskarkapellet hör historiskt till Hudiksvalls stad. I dag är det ett av sju fiskarkapell i Hudiksvallsbygdens församling.

Kuggörarna består historiskt av två öar, som i dag är en ö, förbunden med Hornslandet via en cirka 150 meter lång vägbank, dock inte för bilar. Kapellet kallas även Kuggörens kapell.

År 1557 fick Gävlefiskare privilegium att fiska strömming efter Norrlandskusten. Kuggörarna blev med tiden ett av många fiskelägen.

Kapellet ligger på en höjd vid havet, omgiven av klapperstensfält. Landhöjningen har inte gjort att fiskeläge eller kapell förlorat sin havskontakt. Från alla fönster ser man hav, vilket ger en särskild närhet till havet.

Kapellet är rektangulärt, byggt med timmer, klätt med bräder och målat i röd färg, med vita fönsterfoder, fönsterluckor, takfoder och knutar. Byggnaden har två fönster på respektive långsida. Dörren är målad i gul kulör. Sadeltaket har lertegelpannor och tre spiror med vindflöjlar, varav två har årtalet 1780.

Kapellet har bänkar på vardera sidan om mittgången. Bänkinredning är sluten och sannolikt ursprunglig.

Kapellet har altare med predikstol bakom, en så kallad altarpredikstolen, utförd i rustik rokoko; den har motivet Kristus på korset och är sannolikt tillverkad 1778. På ramstycket, som omger predikstolen, finns motivet Kristi uppståndelse. Altaruppsatsen är bemålad och av högt konstnärligt värde.

På södra väggen hänger en oljemålning av Jesus i Getsemane, målad av Olof Westman. På norra väggen hänger en tavla med ovanligt motiv, drottningen av Saba. Båda tavlorna är skänkta av Hudiksvalls rådman Pehr Tröne år 1804.

I korets nordöstra hörn står ett orgelharmonium från 1913.

Kapellet har ett votivskeppet från 1800-talet.

Kapellet har en klockstapeln på norra sidan om ingångsdörren, med en klocka gjuten 1781.

Kapellet har blivit renoverat vid olika tillfällen, men det har behållit sin ålderdomliga karaktär. Riksantikvarieämbetet skriver om Kuggörarnas kapell: ”Kuggörarnas kapell är sannolikt det av skärgårdskapellen längs Hälsingekusten som syns tydligast från havet, vilket medfört att det även har använts som sjömärke. Kapellet och den närbelägna prästkammaren omges av öppna klapperstensfält vilket ger en särskild karaktär åt denna miljö. Kapellbyggnaden har behållit sitt ursprungliga utseende, även om ytskikt har bytts ut vid flera tillfällen. Byggnadens exteriör uppvisar även många av de för skärgårdskapellen karaktäristiska dragen som; klockstapel vid västra gaveln, sparbössa vid dörren, utåtgående port, taknocksprydnader i form av tre höga järnspiror med årtalsförsedda vindflöjlar etc.”

Prästkammaren ligger strax sydväst om kapellet, en liten rödmålad, nästan kvadratisk byggnad, med vita knutar och snickerier. Byggnaden är eventuellt jämngammal med kapellet, men byggnadens stomme kan möjligen vara ännu äldre.

Kuggörarnas kapell hör historiskt till Hudiksvalls församling och är alltså inte en del av Rogsta socken, som var egen församling in på 2000-talet. Efter flera församlingssammanslagningar hör kapellet i dag till Hudiksvallsbygdens församling, som omfattar de tidigare församlingarna Hudiksvall, Idenor, Hälsingarna och Rogsta.

Varje sommar har församlingen gudstjänst i kapellet. Det används också som dop- och bröllopskapell. Bålsö kapell är även ett populärt besöksmål.

Bilden visar kapellet med prästkammaren i förgrunden.

Jörgen Bengtson
Foto: Hudiksvallsbygdens församling

Uppdaterad 7 mars 2023