Pilgrimsvandring till Nidaros

Det finns ett historiskt pilgrimsmål i Norden, Nidaros (Trondheim). Det har samma status och historiska tyngd som pilgrimsmålen Rom, Jerusalem och Santiago de Compostela i nordvästra Spanien.

Ett stort antal svenska pilgrimsleder går från kusten, inlandet och även från Finland till Nidaros. En av dessa är Stråsjöleden, som börjar vid Östersjöns strand på Korsholmen och går via Långvind, Enånger, Njutånger, Forsa, Norrbo, Bjuråker och Västerstråsjö vidare mot Medelpad, Jämtland och Norge.

Läs mer om Pilgrimsvandringens historiaStråsjöleden, Trönleden och Kungsgården Långvinds pilgrimsvandringspaket.

Olof Haraldsson blev legend
Pilgrimsvandringarna går tillbaka till medeltiden och Nordens – mer exakt Norges – kristnande.

Olof Haraldsson (på norska Olav Haraldsson, på fornnordiska Óláfr Haraldsson) var kungen, som regerade Norge 1015–1028 och till betydande del kristnade landet. Han ville bygga landet med lagar, som även skulle skydda de svaga. Han hade starka fienden i adeln och storbönderna. Olof slöt allians med den svenska kungen Olof Skötkonung och gifte sig med hans dotter, Astrid Olofsdotter.

År 1028, 13 år efter sin kröning, flydde han undan sina motståndare i Norge och drog till Gårdarike (Ryssland) och staden Novgorod. 

Han återvände till Norge via Sverige, med målet att återta kronan och riket. Vid gården Sul i Verdal i Tröndelag mötte han en lokal bondehär från Tröndelag. Bondehären bestod av både kristna och hedningar.

Hären besegrade Olof Haraldsson den 29 juli i slaget vid Stiklestad, där han dog – historien tvistar om vilket år han dog, 1028, 1029, 1030, 1031 eller 1032 – sannolikt är 1030.

Bilden är en klassisk målning, en akvarell från 1859, av Peter Nicolai Arbo. Sedan dess är den 29 juli Olofs namnsdag i hela Norden.

Innan slaget började sov Olof en stund. Han ska efteråt ha sagt att han hade drömt att han klättrade uppför en stege till himlen. Detta vittnesmål blev en viktig del av Olofslegenden, eftersom man såg detta som ett tecken på att Olof hade fått veta att han skulle lida martyrdöden.

Pilgrimsvandring till Sankt Olof
Olof blev begravd nära slagfältet. Kort därefter började rykten cirkulera om att han var ett helgon. Mirakel hände vid hans död och grav. Ryktet fick allt större spridning. Efter ett år grävde man upp hans lik och fann att det var lika friskt som när han dog. Detta såg man som ett säkert tecken på hans helighet.

Hans kvarlevor, som från och med nu sågs som viktiga reliker, flyttades till Nidaros. Här började man bygga den mäktiga Nidarosdomen.

Olof Haraldsson blev helgonförklarad som Sankt Olof (på norska Olav den hellige). Kunskapen om den helige Olof nådde ända till Jerusalem, där hans porträtt sedan dess finns i Gravkyrkan.

Nidaros viktigt pilgrimsmål
Nidaros blev ett mål för många pilgrimer. Nidaros blev under medeltiden ett av de stora kristna pilgrimsmålen efter Rom, Jerusalem och Santiago de Compostela.

Pilgrimsvandringar blev förbjudna i Norden under den lutherska reformationen. Den inträffade 1536–1537 i Danmark-Norge. I Sverige (inklusive Finland) blev pilgrimsvandring förbjuden 1544.

Efter cirka 450 år startade en modern form av pilgrimsvandring, som samlar både troende och andra. Den växer nu i popularitet i Norden.

Stråsjöleden ingår i Sankt Olofsvägarna, som sedan 2010 är en officiell europeisk kulturväg, utsedd av Europarådet. Sankt Olofsvägarna är även kända under sitt norska namn Sankt Olavveiene eller Sankt Olavsvägarna. Dessa går genom Danmark, Norge, Sverige och Finland till Trondheim (Nidaros).

Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 7 november 2021