Hälsingland har många järnbruk, både längs kusten och i inlandet. Ett typiskt järnbruk från perioden svensk stormaktstid till första hälften av 1800-talet – järnbrukens storhetstid – är Långvinds bruk med annexet Boda bruk.
Långvind blev järnbruk 1687
Långvinds bruk, Enånger, fick privilegiebrev 1687. Bergmästaren Petter Svedberg, adlad Schönström, och Magnus Blix den äldre, borgmästare i Söderhamn och faktor vid stadens gevärsfaktori, fick den 12 november 1687 privilegiebrev för att anlägga en masugn och hammare med två härdar vid Långvind för att förse gevärsfaktoriet med högkvalitativt järn. Masugnen är anläggningen där malmen tillsammans med kol smälts till tackjärn medan man i hammarens härdar hettat upp tackjärnet och med mekanisk bearbetning färskat det, dvs. gjort järnet smidbart.
I Långvind på Hälsingekusten fanns tre viktiga förutsättningar för att driva järnbruk: vatten, skog och hamn för såväl införsel av järnmalm som utförsel av järn.
Boda annex till Långvind 1770
Lite längre in i hälsingeskogarna fick Långvinds bruk med tiden en filial, Boda bruk. Boda bruk fick 1770 privilegiebrev som annex till Långvinds bruk. Boda bruk hade till en början egen masugn, men efter en tid lades den ner.
År 1835 hade Långvinds bruk tre stångjärnshammare och sex härdar, filialen Boda bruk hade två stångjärnshammare och fyra härdar. Totalt sett hade Långvinds bruk därmed fem hammare och tio härdar. Långvind och Boda bruk nådde sin storhetstid under denna första hälft av 1800-talet.
I mitten av 1880-talet tystnade hammarslagen i Boda bruk. Det skedde när ”den stora bruksdöden” drog fram över Sverige och tog många mindre bruk med sig i graven. Boda bruk gick i graven några år före moderbruket i Långvind, där järnframställningen upphörde 1890. Masugnen arrenderades ut under några perioder fram till 1902, då järnbruket definitivt blev historia.
Långvind har många lämningar från brukstiden, men i vissa avseenden har Boda bruk bättre bevarade lämningar (bilden). Sammantaget ger Långvinds bruk med filialen Boda bruk en bra bild av ett svenskt järnbruk under järnbrukens storhetstid.
Kungsgården Långvind arrangerar – i samarbete med Lena Berg Nilsson och Ola Nilsson – forntidsvandringar i Långvinds bruk, där Boda bruk och järnbrukshanteringen i stort finns med. Kungsgården Långvind arrangerar också bruksvandringar, som enbart berör Långvind.
Jörgen Bengtson
Foto: Lena Berg Nilsson
Sidan uppdaterad 6 november 2021