Trönö gamla kyrka ligger i Trönö socken. I dag ingår den i Norrala-Trönö församling.
Från privat gårdskyrka till gråstenskyrka
Trönö gamla kyrka är från 1200-talet. Kyrkan är – med sin välbevarade, träklädda bogårdsmur och sina två helt intakta stigportar – en av landets bäst bevarade medeltida kyrkor och kyrkplatser. Den har har, till skillnad från många andra medeltida kyrkor, blivit förskonad från genomgripande, sentida ingrepp.
Kyrkan har med största sannolikhet först blivit uppförd på privat initiativ, alltså som en gårdskyrka. Detta styrks bland annat av att den uppförts i utkanten av socknen, någon kilometer från byn Wij, som torde ha varit den förkristna kultplatsen. Kyrkan har alltså uppförts av en person, som tagit emot den kristna tron medan den förkristna kulten ännu var i bruk.
Trönö gamla kyrkas äldsta delar finns i långhusets nordvästra del. Under 1500-talet byggdes den smala gråstenskyrkan om till en större, enskeppig salkyrka med valv och gropkapitäl. Under 1700-talet fick kyrkan en ny sakristia och nya inventarier, bland annat altaruppsatsen och bänkinredningen.
Flera medeltidsskulpturer
Kyrkan har klarat sig undan genomgripande ingrepp. Kyrkobyggnadens murverk är av oputsad gråsten. Dess historia går att läsa av i skarvar och fogar. Varje tillägg har lämnats kvar. Stenar, skarvar och fogar bildar tillsammans flera historiska tidsskikt.
I Trönö gamla kyrka finns flera medeltida skulpturer. Helgonskåpet, som sitter till höger om altaret, innehåller skulpturer som föreställer Katarina av Vadstena och Sankt Lars (Sankt Laurentinus), gjorda av Enångerskonstnären Haaken Gullesson i början av 1500-talet. Här finns också en skulptur som föreställer Johannes, där han har kalken i ena handen och den andra handen pekande mot altaret. Triumfkrucifixet är från början av 1400-talet. I den bakre delen av kyrkan finns ett skåp, som skulpturerna av åtta små figurer blev stulna ur 1983.
Predikstolen tillverkades 1664 av bildhuggaren Olof Persson från Ljusdal. Den målades första gången 1747.
Övriga inventarier att nämna är ett senmedeltida rökelsekar, ett votivskepp från 1648 och en kyrkvaktmästarstav med silverknopp från 1805. Många föremål flyttades över till Trönö nya kyrka i slutet av 1800-talet, däribland det medeltida Trönöskrinet och ett par gamla mässhakar, varav en var från 1400-talet.
Ovanlig mur och klockstapel
När Trönö nya kyrka stod färdig lämnades den gamla kyrkan öde. Den restaurerades varsamt 1914-15.
Runt Trönö gamla kyrka går en mycket ovanlig och välbevarad bogårdsmur. Stigluckorna – murpassager med valv – har sadeltak av tjärade brädor. Muren är från medeltiden, även om den delvis har blivit ommurad under senare tid.
Klockstapelns ålder är okänd. Utformning påminner om äldre norska stavkyrkor, med spåntak och spånklädda stolpar. I klocktornet sitter sedan 1936 en minnesklocka, som två gånger om året ringer till minne av ärkebiskop Nathan Söderblom – på hans födelsedag och dödsdag.
Nordost om kyrkogården ligger prästgården, som var Nathan Söderbloms barndomshem.
Text och foto:
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 16 februari 2018