Kuggörarna, även kallad Kuggören, ligger på Hornslandets nordvästra spets, med Bålsön som granne.
Bålsön, som ligger utanför Kuggörarna, hör historiskt till Hudiksvalls stad och församling. Kuggörarna, som alltså ligger närmare Hudiksvall, hör till Rogsta socken. Efter flera sammanslagningar har alla församlingar som omger Hudiksvall bildat Hudiksvallsbygdens församling.
Kuggörarna två öar
Kuggörarnas etymologiska betydelse är inte helt klar. Ändelsen ”örarna” är sannolikt plural för gammal benämning på ”grovt, stenigt grus” eller ”revel”. Den förekommer också som liktydigt med ”skär” eller ”ö”.
Ortnamnsarkivet håller ordning på tidigare stavningar och namn på Kuggörarna och andra orter i Sverige. Ön är känd som Kuggörarna sedan 1689 men också som Kuggörn (1714), Kuggörarne (1748) och Kuggören (1958).
Kuggörarna var från början två öar, som växte samman till en. Det speglar sig i att ön än i dag heter omväxlande “Kuggörarna” och ”Kuggören”.
Liten ö med stor historia
Trots sin litenhet, har den en storslagen natur och historia.
Ön är förbunden med Hornslandet via en cirka 150 meter lång vägbank. Länsvägen slutar vi en vändplan och parkering på Kuggörarnas sydligaste del. Bilar är inte tillåtna på Kuggörarna, som för övrigt består av stigar snarare än vägar.
Växtligheten på den öppna marken består av lavar, kråkris, ljung, lingon och mjölon. På den bördigare marken växer gles, lågvuxen tallskog samt rönn och en. På den sydöstra delen av ön finns också 250–300-åriga skärgårdstallar, både enstaka och i grupp, med rikt förgrenade kronor.
Levande fiskeläge
Kuggörarnas fiskeläge ligger där en havsvik löper in i ön från nordväst och skapar en naturlig hamn. Fiskeläget omfattar trettiotalet bostadshus med torrdass, båthus, gistvallar, kajer och bryggor. Till detta kommer tiotalet fritidshus. I anslutning till fiskeläget ligger fiskarkapellet. Fiskeläget är stommen i den värdefulla kulturmiljön och ett vackert inslag i landskapsbilden.
Kuggörarna är i högsta grad ett levande fiskeläge.
Djurlivet är inte så omfattande, eftersom ön är liten.
Länsstyrelsen skriver i sitt reservatsbeslut: ”Naturmiljöns betydelse understruks av fiskelägets och kapellets kulturmiljövärden, varför hela ön är av stor betydelse för kännedomen om landets natur.”
Kuggörarna är känd från väderleksrapporterna genom att det finns en väderstation på ön.
Större delen är naturreservat
Kuggörarna har ett naturreservat med samma namn, bildat 1996 och förvaltat av Länsstyrelsen Gävleborg. Det är också ett Natura 2000-område. Kuggörarna var tidigare ett så kallat domänreservat, bildat 1947, med sin nuvarande omfattning från 1961.
Reservatet består av klippor, klapperstensfält och blockiga stränder, som är typiska för den här delen av Norrlandskusten. Här finns, som Länsstyrelsen skriver i sitt beslut om Kuggörarna som Natura 2000-område, en oexploaterad kust som ”innehåller värdefulla strand- och grusbiotoper” samt en tallskog som ”har nått en ekologiskt värdefull ålder med inslag av flerhundraåriga träd”.
Reservatet omfattar den större delen av ön. Utanför reservatet ligger bebyggelsen och kapellet.
Ön har flera fornlämningar. På öns sydvästra del finns ett gravfält från sen järnålder med två rösten och och fem låga stensättningar; dessa är sannolikt lämningar efter öns första fiskarbefolkning. På norra delen av ön finns en labyrint
Reservatet omfattar 51 hektar, varav 26 hektar vatten.
Länsstyrelsen skriver i sitt reservatsbeslut att ändamålet med reservatet ”är att bevara en ö med för Bottenhavskusten typisk och representativ naturmiljö och även som en typisk miljö för ett norrländskt fiskeläge”.
Kuggören är klassat som riksintresse för kulturmiljövården.
Gammal historia och Gävlebohamn
Kuggörarna var tidigare så kallade Gävlebohamn för säsongsfiske. Men ön fick med tiden permanent befolkning.
Landhöjningen har gjort många gamla fiskelägen på Norrlanskusten obrukbara, men Kuggörarna har klarat sig bra.
Kuggörarna har under lång tid haft bofasta fiskare, och har den än i dag.
Kuggörarna är ansluten till elnätet.
Gammalt fiskarkapell
Kuggörarnas kapell, som ligger på en höjd vid havet omgiven av klapperstensfält, stod klart 1778.
Utvändigt är kapellet klätt med bräder och rödfärgat, med vita knutar och fönsterluckor. På taket sitter tre vindflöjlar, varav två har årtalet 1780. På norra sidan av ingångsdörren står kapellets klockstapel, med en klocka från 1781.
Invändigt har kapellet sluten bänkinredning, som man tror är från kapellets tillkomst. I koret finns till höger en läsarebänk. Altarpredikstolen, som är utförd i rustik rokoko, har som motiv Kristus på korset och är sannolikt tillverkad 1778. Votivskeppet är från 1800-talet.
På södra väggen hänger en oljemålning av Jesus i Getsemane, målad av Olof Westman. På norra väggen hänger en tavla med ovanligt motiv, drottningen av Saba. Båda tavlorna är skänkta av Hudiksvalls rådman Pehr Tröne år 1804.
I korets nordöstra hörn står ett orgelharmonium från 1913.
Ett separat litet hus utanför kapellet är prästkammaren.
Under sommaren hålls gudstjänster i kapellet, som också är populärt som vigsel- och dopkapell.
Bra naturhamn i väster
Kuggörarna har en gästbrygga samt rastplats med toaletter och sopkärl. Stigar leder besökaren runt på ön.
Sammantaget erbjuder Kuggörarna flera typer av upplevelser, både för den som kommer med båt, bil, cykel eller till fots.
Den är ett av få fiskelägen på en ö med gammalt kapell, som man kan nå landvägen.
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 18 april 2019