Prästgrundet

Prästgrundet ligger i Norrala socken i Söderhamns yttersta havsband, nordost om Söderhamns stad. På Prästgrundet finns sannolikt det minsta fiskarkapellet på Norrlandskusten.

Prästgrundet har fått sitt namn efter en präst som påstås vara begraven på den kyrkogård, som enligt traditionen ska finnas nordost om kapellet. Tidigare hette ön Storsnoa.

Yttersta ön i Söderhamns skärgård
Prästgrundet, eller Grunna som den också kallas, är yttersta ön i Söderhamns skärgård. Från början fanns här tre öar, men landhöjningen har förenat dem runt en väl skyddad vik.

Prästgrundet var troligen en station, en mellanhamn, för pilgrimer på väg till Nidaros (Trondheim) på samma sätt som Drakön var i dagens Hudiksvalls kommun,

Från början var Prästgrundet tre kala holmar. Landhöjningen har gjort Prästgrundet till en sammanhållen, relativt kuperat och skogsbevuxen ö. Gamla stigar löper mellan olika båtplatser, som fiskarna tidigare anväde för att slippa ta båtarna runt ön vid dåligt väder.

Djurlivet består mest av harar och sjöfåglar.

Från Gävleö till Söderhamnsö
Prästgrundet är ett gammalt fiskeläge med skiftande historia.

Lämningar lär finnas från vikingatiden. Men öns kända historia började när fiskare i Gävle år 1591 fick arrendera ön. Prästgrundet blev en av många så kallade Gävlebohamnar längs hälsingekusten. Gävle fiskarskap hade länge ensamrätt till ön och fisket.

1620 donerade kronan (staten) Storjungfrun och de mindre öarna Prästgrundet, Kalvhararna och Svartön (Skatön) till Söderhamns stad för dess fiskarskaps försörjning. Söderhamnsfiskarna fick dock inte någon ensamrätt, utan delade fiskerätten med Gävlefiskarna i ytterligare drygt 150 år. Fiskare som bodde på ön fick rätt att avverka skog till träställningar att torka fisknät på.

1772 upphävde staten (kronan) Gävlebornas fiskeprivilegier på Prästgrundet.

1775 började fiskande borgare från Söderhamns stad att flytta till ön, sedan Gävlefiskarna flyttat sina fångstplatser.

1826 eller 1830, uppgifterna varierar, fick Prästgrundet sitt kapell.

1935 agerade Prästgrundet statist i ”Bränningar”, en film om het passion i havsbandet, med Ingrid Bergman i en av rollerna. Inspelningen av filmens skärgårdsexteriörer skedde på Prästgrundet.

1996 muddrades fiskehamnen.

Väl bevarat fiskeläge
Prästgrundet har ett väl bevarat fiskeläge. Bebyggelsen ligger runt en lagunliknande vik och fantastisk naturhamn, som det igenvuxna sundet skapat mellan de två huvudöarna. På båda sidor av viken finns bebyggelse, som i huvudsak är gammal men också har inslag av nya hus.

Fiskarkapellet ligger längst in i viken. Nordost om kapellet finns en sägenomspunnen stenlabyrint på 16 meter i diameter – som dock är av sent datum.

I anslutning till fiskeläget finns bagarstuga, mangelbod och dansbana. På klapperstensberget Kumlet ligger öns fyr. Vid inloppet till hamnen finns en liten solcellsdriven fyr.

Öster om fiskeläget ligger en badplats med sandstrand.

På öns norra sida ligger Tarmviken, en av flera båtplatser på ön.

Prästgrundet har ingen bofast befolkning men har många sommargäster.

Minsta fiskarkapellet
Prästgrundets kapell ligger på en höjd, där det står stadigt på ”hälleberget”. Kapellet är från 1830 och blev färdiginrett 1838. Det har bevarat sitt ursprung sedan dess. Kapellet är Gävleborgs och stiftets minsta, därtill ett av de yngsta. Men det fanns sannolikt ett kapell före detta.

Kapellet rymmer 32 sittande kyrkobesökare, är fyra meter brett, sex meter långt och har ovanligt låg takhöjd för att vara en kyrkobyggnad.

Prästgrundets kapell saknar altare. Det har istället en läsarbänk eller mindre predikstol på östra väggen. Ovanför denna hänger ett krucifix. Bland kapellets inventarier märks en fattigbössa från 1857.

Prästgrundet hör till Söderhamns församling och är alltså inte en del av landsbygdsförsamligen Norrala, som öarna och fastlandet innanför Prästgrundet hör till. Varje sommar har Söderhamns församling prästhelg i kapellet. Det används också som dop- och bröllopskapell.

Utmärkt gästhamn
Prästgrundet har en utmärkt gästhamn med flera bryggplatser, toalett, sopkärl och telefon. Vid badviken finns bastu, men den hör inte till gästhamnen.

Inloppet – som kallas Tarmen – är cirka 1,6 meter djupt, smalt och L-format. Det är alltså inget för större båtar. Insegling sker från norr. Inloppet är muddrat till tio meters bredd.

Det lilla fiskeläget med omgivning är en verklig pärla i Hälsinglands skärgård, väl värd en båtfärd. Den som ger sig dit bör vara beredd på att det kan blåsa upp. Det är lätt att glömma att Bottenhavet är som mest vidsträckt ungefär här och att Prästgrundet ligger helt oskyddat.

Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 12 juli 2013