Boda bruk ligger väster om huvudorten Enånger. Orten kallas ibland Enångers Boda för att skilja den från Njutångers Boda.
Järnbruk 1770
Boda bruk blev järnbruk 1770. Då fick Boda bruk privilegiebrev som annex till Långvinds bruk. Boda bruk hade till en början egen masugn, men efter en tid lades den ner. Masugnen i Långvind fick betjäna båda bruken.
År 1835 hade Långvinds bruk tre stångjärnshammare och sex härdar, filialen Boda bruk hade två stångjärnshammare och fyra härdar. Långvind och Boda bruk nådde sin storhetstid under denna första hälft av 1800-talet.
I mitten av 1880-talet tystnade hammarslagen i Boda bruk. Det skedde när ”den stora bruksdöden” drog fram över Sverige och tog många mindre bruk med sig i graven. Boda bruk gick i graven några år före moderbruket i Långvind, där järnframställningen upphörde 1890.
I vissa avseenden har Boda bruk bättre bevarade lämningar från järnbrukstiden (bilden) än moderbruket i Långvind. Sammantaget ger Långvinds bruk med filialen Boda bruk en bra bild av ett svenskt järnbruk under järnbrukens storhetstid.
Blir viltforskningsstation
Efter många års törnrosasömn startade 1956 Svenska jägareförbundet en viltstation i Boda bruk. Boda viltstation tog sig an hotade svenska djur och bedrev forskning på tjäder och orre. Viltstationens uppfödningsprojekt bidrog till att rädda hotade arter som utter, berguv och fjällgås.
År 1997 sålde Svenska jägarförbundet viltstationen. I dag är Boda viltstation en konferens- och viltvårdsanläggning, där den gamla järnbruks- och viltvårdsmiljön är synlig. Och Boda har fortfarande berguvarna kvar, som får ungar varje år och förstärker den svaga stammen.
Jörgen Bengtson
Foto: Lena Berg Nilsson
Sidan uppdaterad 10 oktober 2016