Borka

Borka är ett litet samhälle vid Enångersåns mynning vid Enångersfjärden. Det är en by med mycket historia och livskraft. Här finns bland annat restaurang, museum, camping och bensinstation.

Borka har en lång historia, med förgreningar till stora delar av Sverige (bilden visar lyskväll i närbelägna Långvind) och Europa (export av gruvstöttor).

Blev Enångers uthamn
Borka växte med tiden till att bli Enångers uthamn.

Från 1600-talet och framåt var Enågersfjärden en livligt trafikerad lastnings- och lossningsplats för segelskutor. Enånger hade egen hamn högt upp i Enångersån, vid Packalavan, söder om nuvarande reningsverket. Men landhöjningen och större fartyg gjorde slut på Enånger som hamn.

I slutet av 1700-talet flyttade Enånger sin hamn till Hornö mittemot dagens Borka brygga.

I början av 1800-talet flyttades hamnen till sin nuvarande plats, som vid den tiden var en ö.

Borka blev utskeppningshamn för gruvstöttor (props) till bland annat Storbritannien, Tyskland, Belgien – och Egypten. Senare blev virke en stor exportvara. Huvudparten av virket som producerades i Hudiksvallsområdet gick via Borka hamn.

En viktig del av införseln var salt, som forslades vidare till orter bortom Enånger som Arbrå, Vallsta och Järvsö.

Under 1800-talet kom ångbåtsepoken. Den nådde Borka under andra halvan av seklet. Bryggan blev svårt skadad av isskruvning 1874. När dåvarande Enångers kommun renoverade bryggan, försåg man den också med tak. Det gjorde att Borka brygga blev klassat som ångbåtsbrygga. Handelsmännen byggde magasinen, som fortfarande finns kvar.

Den gamla ångbåtsbryggans tak gör att Borka brygga än i dag är berömt. Vad man vet är nämligen Borka brygga den enda bevarade ångbåtsbryggan med originaltak i Sverige.

Till småbåtshamn och turism
Efter fiskets storhetstid kom en nedgångsperiod, innan fritidsbåtar och turism började ge byn ett uppsving.

Avgörande i Borkas moderna utveckling är Enångers båtsällskap (EBS).

EBS etablerade tidigt en småbåtshamn vid Borka brygga. Den har vuxit till en av de större småbåtshamnarna i Hälsingland. Till en början hyrde EBS bryggan av kommunen, men 1991 fick båtsällskapet köpa Borka brygga med mark och vattenområde. Då var bryggan och de privatägda magasinen i mycket dåligt skick. Två år senare startade båtsällskapet ett intensivt arbete med mål att rädda Borka brygga till eftervärlden. Den har man bevisligen lyckats med mycket väl.

EBS har fortsatt driva på utvecklingen i Borka, som resulterat i bland annat topprankad gästhamn, restaurang Borka Brygga, museum, husvagns- och husbilscamping, bangolf samt bensin- och dieselmack. När båtsällskapet 2006 uppfördes museibyggnaden, där det tidigare förfallna saltmagasin stått, återfick Borka brygga sin ursprungliga exteriör.

Under sommaren är Restaurang Borka igång med servering och musik. EBS arrangerar flera årliga tillställningar, bland annat nationaldagsfirande i juni, Träbåtens dag i juli, segeltävlingen Borka lys och lyskväll i augusti.

Hamn, camping och mack
Macken illustrerar utvecklingskraften i Borka och Enånger. När Uno-X år 2008 lade ner stationen vid E 4:an, blev Enånger utan mack, vilket drabbade både bil- och båtägare. EBS och dess eldsjäl Hjalmar Åker startade 2009 en ekonomisk förening, som på kort tid fick ihop pengar från enskilda, EBS och länsstyrelsen för att anlägga en mack i Borka. Till midsommar 2009 öppnade macken, strategiskt placerad i hamnen, för att betjäna både båtar och bilar.

Borka har en lugn och säker hamn. Gästhamnen har plats för tjugotalet båtar och servicebyggnad med bland annat toalett, dusch och tvättstuga.

Strax före Borka brygga ligger sedan 2008 Borka stugby och camping. Den ligger vackert vid Enångersåns utlopp i havet. Campingen har övernattningsstugor, husvagns-, husbils- och tältplatser, uteservering, brygga, kanoter och en servicebyggnad med toalett, dusch och tvättstuga.

Historia sedan 1600-talet
Länge var sjövägen enda transportväg.

Under 1700- och 1800-talen fanns omfattande skeppsbyggnad i Borka. Fartygen byggdes åt köpmän i Hudiksvall men också åt Iggesunds bruk och andra köpare. Enligt skriften ”Sjöfarten i Enångersfjärden under 4 århundraden”, utgiven 2001 av Hjalmar Åker, var de sista fartygen som byggdes i Borka skonaren Ida Charlotta och skonerten Anna Christina; den senare var sista enångersskeppet som seglade på haven; hon höggs upp 1938, enligt fartygsregistret.

Dåvarande Enångers kommun bekostade ny kaj i Borka under senare hälften av 1800-talet; de flesta av Enångers köpmän flyttade sina magasin till Borka. Fortfarande dominerade segelfartygen, men ångfartygen kom starkt. Kommunalstämman beslutade 1874 att förse bryggan/kajen med tak, för att passagerare och gods inte skulle stå ute i regn och rusk. I dag är den Borka Bryggas restauranglokal.

År 1889 fick Borka allmän väg till Enånger. All godshantering flyttades till Borka.

Ångfartygen trafikerade Stockholm–Gävle–Söderhamn–Sandarne–Enånger (Borka)–Hudiksvall och vidare norrut till Härnösand och Nyland. En del gick på traden från Gävle och norrut.

Fisket tog över
År 1901 bestod fiskarkåren av 78 båtlag/fiskare, som ägde 1 582 skötar. Det fanns också ett omfattande bygge av fiskebåtar. Enångerssnebben var välkänd bland båtägare, en utveckling av 1800-talets flottarbåt. Enångersfiskarna hade rykte om sig att vara tuffa och orädda.

År 1909 övertog Enångers fiskeförening hamnen. Med åren blev Borka en av Hälsinglands största fiskehamnar.

Fisket födde en industri med skeppsbygge, maskinbygge och naturligtvis fiskförädling. Förädlingen av strömming stod i centrum. Strömmingen blev böckling, saltströmming, kryddströmming och i viss mån surströmming. Det mesta av surströmmingen producerades i Karskär.

År 1946 tillkom den 35 meter långa piren.

Omkring 1950 fanns 60 fiskebåtar, som landade fångst på Borka brygga. Fiskenäringen gav vid denna tid arbete åt cirka 200 personer.

Flera fiskförädlande företag växte fram. Störst blev Bodins rökeri i Haga, som sålde böckling och kryddströmming till hela Sverige.

Fisket med engångerssnebben tar vid
Ostkustbanan kom sent till Enånger. Järnvägsbygget på sträckan Gävle–Sundsvall startade 1916 och var klart 1927. När järnvägen fanns på plats upphörde passagerarångbåtstrafiken. Även godstrafiken minskade.

År 1979 upphörde Enångers fiskeförening. Den skänkte hamnen, med mark och vattenområde, till kommunen.Fisket minskade kraftigt under 1950- och 1960-talen. Fritidsbåtarna tog över. På 1970-talet tog Enångers båtsällskap över Borkas hamn. På 1980-talet köpte EBS området av Hudiksvalls kommun.

En omfattande renovering av området startade 1993. Som kronan på verket införde Hjalmar Åker år 1990 lyskvällen från Finland till Sverige, med utgångspunkt i Borka. Sedan har den spridit sig längs kusten och sjöarna över stor del av Sverige. Bilden ovan är från lyskväll i Långvinds fritidsområde.

Text och foto:
Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 11 april 2025