Maråker är ett litet samhälle på Hälsingekusten i Söderala socken i södra Söderhamns kommun. Det är ett av många kustsamhällen med rötter i järnbrukstiden.
Järnbruk med smedja på 1730-talet
Maråker har varit befolkat åtminstone sedan 1500-talet. I 1542 års jordebok framgår att det fanns skattlagda gårdar i Mar. Befolkningen livnärde sig länge på jordbruk, fiske och jakt, men i början av 1700-talet fick byn ett järnbruk.
Vid bäcken Marbäck anlades på 1730-talet Maråkers bruk. Det kom till som en direkt följd av ryssarnas härjningar längs Hälsingekusten 1721, då de brände en lång rad orter och bruk, inklusive bruken i Ljusne och Sunnäs.
Bruksägaren Daniel Månsson Christiernin begärde 1722 att få återuppbygga Ljusne och Sunnäs bruk och att få anlägga ett helt nytt bruk i Marbyn. Han ansökte om att få anlägga två härdar och en hammare, samma typ av anläggning som i Sunnäs.
Efter diverse strider fick han 1730 privilegier för Maråkers bruk. Bruket fortlevde till 1880-talet, då det gick under i ”stora bruksdöden”, dock senare än systerbruket i Sunnäs.
Fick tidigt skola
Maråker fick egen kyrka 1662. En andra kyrka stod klar 1760 och den tredje 1837, då ärkebiskop Johan Olof Wallin invigde kyrkan. Ljusneverkens ägare, familjen Axel Beskow, donerade inventarier och kyrkklockor till kyrkan. Kyrkan revs 1910 och inventarierna flyttades till kyrkan i Ljusne. En klockstapel minner om kyrkans tid i Maråker.
Maråker fick skola redan 1728. Den var på sin tid den första skolan i dagens Söderhamns kommun och var skola fram till 1949. En bemärkt elev var Jonas Söderblom. Han blev senare kyrkoherde i flera hälsingeförsamlingar, men är mest känd som far till Nathan Söderblom, ärkebiskop och Nobelpristagare.
Kyrkobyggnad blev herrgård
I Maråker finns minnen från den gamla brukstiden. Annars är det mest en idyllisk by på Hälsingekusten.
Den nuvarande herrgården byggdes på 1910-talet av timmer från kyrkan. Herrgården uppfördes alltså flera årtionden efter brukets nedläggning.
Maråker har en intresseförening, som arrangerar midsommarfirande och kyrkhelg vid klockstapeln. Byn har också en gemensam bakstuga i ett uthus till gamla skolan och ett litet badhus vid Maråkersbäcken.
Maråker har i dag trettiotalet hushåll.
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 10 oktober 2016