Skärså är ett genuint fiskeläge, som ligger i Norrala socken i norra Söderhamns kommun.
Skärså når man lätt med båt från Långvind, i synnerhet från fritidsområdet. Det går också att vandra eller cykla dit via Sivik.
Levande fiskeläge
Skärså är ett levande fiskeläge på elva hektar, som bildar en halvcirkel runt den skyddande vik som samhället ligger vid. Skärså har en varierad natur med klippor, porlande bäck, stenstränder och sandstränder.
Skärså är ett av Söderhamns och Hälsinglands med populära utflyktsmål.
Fisket är inte längre Skärsås dominerande näring, men det är fortfarande framträdande. Skärså intar en delad förstaplats med Mellanfjärden i Nordanstig som fiskeläget nummer ett i Hälsingland. Skärså har både yrkesfiskare, fritidsfiskare, fiskrökeri, fiskförsäljning, fiskrestaurang, fiskemuseum, båtbyggare, gamla sjöbodar och annan bebyggelse från fiskets storhetstid.
Till detta kommer utmärkt gästhamn och havsbad i en vik.
Förutom detta finns också handelsbod, glashytta, bagarstuga, stuguthyrning, campingplats, bastu och samlingslokal.
Fisket gav storhetstid
Skärså har en ung historia.
På 1700-talet började bönder från Norrala socken att fiska i Skärså under sommaren. De drog not och och lade skötar – strömmingsnät.
Mot slutet av 1800-talet fick Skärså en bofast fiskarbefolkning. Det var en följd av seklets stora samhällsförändringar, med en befolkningsexplosion, en växande jordlös befolkning och ett effektivare fiske. Resultatet blev att jordlösa med stugor på böndernas mark, båtsmän och hantverkare började fiska och bosätta sig i fiskelägen som Skärså. För bönderna blev det billigare att köpa matfisk av den nya fiskarbefolkningen än att fånga den själv.
1915 bildades Skärså fiskareförening.
1917 anställde fiskarna en föreståndare med uppgift att organisera den viktiga strömmingshandeln.
Omkring 1920 tog John Gunnarson över både fiskhandeln och lanthandeln. Hans fru Stina startade en fiskekonservfabrik, som blev känd över hela Sverige. Gunnarsons lökströmming blev så populär att råvaran inte räckte på vintern, när isen kom och fisket låg nere. Det löste man genom att köpa sill från Västkusten.
Trettio- och fyrtiotalen vad Skärsås storhetstid som fiskeläge. Det lilla samhället växte till ett av Norrlands största med omkring 35 båtlag.
Vände nedgång till uppgång
1950 kom slutet på fiskets storhetstid, även det en följd av samhällsförändringar, den här gången med industrialiseringen och inflyttningen till städerna. Ännu i början av 1950-talet hade Skärså sextiotalet fiskare, trettiotalet båtar, en konservfabrik med cirka tjugofem anställda, ytterligare några fiskförädlingsföretag, lanthandel, mjölkbod, kraftstation, isbana, skola och en befolkning på cirka 150 invånare.
1960-talet blev nedgångens årtionde. Inflyttningen till Söderhamn och andra städer tog fart.
1978 stängde lanthandeln och fiskfabriken.
1980, närmare bestämt den 16 juni, öppnar Mats Gunnarson, sonson till John Gunnarson, fiskrestaurangen Albertina i den forna konservfabriken.
1980-talet blir årtiondet då utvecklingen börjar vända. Folk flyttar tillbaka. Sommarsäsongen ger Skårså ett rejält uppsving och underlag för restaurang, gästhamn och en liten butik, turistboden Albert.
2004 öppnar glasblåsare Henric Sjölin från Söderhamn en glashytta i byn.
2012 tar Stefan Svanberg över efter Mats och Ingela Gunnarson. Han inför julbord, som Albertina inte serverat på många år..
I dag bor omkring 100 personer i själva orten Skärså och cirka 130 personer i Skärså med närmaste omgivning.
Utmärkt hamn
Skårså har en utmärkt gästhamn med färskvatten, el, toalett, dusch, sopkärl, telefon och bastu.
Det kan vara lite knepigt att angöra Skärså, för den som gör det för första gången. Leden in är smal och grund men tydligt markerad. Den prickade leden går från väst om Klacksörarna. Om man kommer längre norrifrån, rundar man Korsholmsudden och gå norr om Korvgrund och norr om Sirénen mot fyren vid inloppet till Skärså; alternativt kan man gå mellan Korvgrund och Vitgrund för att komma söder om sydpricken vid Sirénen.
Skärså sjuder av aktivitet under sommaren och erbjuder något för de flesta. Det lilla samhället går att nå både sjö- och landvägen och dessutom via vägar och stigar från Långvind.
Text och foto:
Jörgen Bengtson
Sidan uppdaterad 25 augusti 2017