Norrlandskusten har en unik samling fiskarkapell i gamla fiskelägen. För de flesta är fiskarkapellen en okänd skattgömma. De flesta fiskarkapell ligger på öar, några på halvöar på grund av landhöjningen och ett fåtal på fastlandet. Hela elva fiskarkapell finns på Jungfrukusten – Hälsingekusten och Gästrikekusten. Alla kapell är öppna för besökare.
De flesta kapellbesöken kräver båt, men fyra av de elva kapellen kan man nå på egen hand med bil: Bergö kapell nordost om Hudiksvall, Hölicks kapell sydost om Hudiksvall på Hornslandets sydspets, Kuggörarnas kapell utanför Hornslandets nordöstra del och Böna kapell nordost om Gävle.
Ett utmärkt tillfälle att besöka ett fiskarkapell, är när det är så kallad prästhelg och församlingen ordnar båttransport till kapellet.
Gustav Vasa lade grunden till fiskarkapell
Vad är ett fiskarkapell?
Ett kort svar är: ett fiskarkapell är en kyrka, vanligen utan begravningsplats, för den fiskande befolkningen.
Ett långt svar kräver lite bakgrund: ett fiskarkapell är en kyrka, som var knuten till ett eller flera fiskelägen. Kapellet växte fram främst under ståndsindelningen, när fiskare var borgare i städerna.
Under ståndsindelningen hade Sverige fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Ståndsriksdagen varade fram till 1866. Fiskarna skulle normalt ha hört till bondeståndet, men av politiska skäl – för att öka de små Norrlandsstädernas befolkning – blev fiskarna längs Norrlandskusten klassade som ”borgare”.
Bakgrunden är att kung Gustav Vasa år 1557 – och sedan hans efterföljare – bestämde att stadens fiskare skulle få ensamrätt till kustfiske längs Upplandskusten och Norrlandskusten.
Det gör att fiskarkapellen – med de moderna undantagen Hölicks kapell och Olmens kapell samt det äldsta Bergö kapell – hör till historiska stadsförsamlingar i Gävle, Hudiksvall och Söderhamn.
Detta gör att Gävleborgs tre gamla städer – Gävle, Hudiksvall och Söderhamn – har gamla fiskarkapell. Efter ståndsriksdagens upplösning har bara kapellen i Hölick och Olmen tillkommit, båda under mitten av nittonhundratalet.
Kungarna som lade grunden till fiskarkapellen såg också till att de geografiskt små städerna fick öar och fastlandsområden. Dessa låg långt från själva staden och hörde – fram till församlingssammanslagningarna efter Svenska kyrkans skiljande från staten vid årsskiftet 1999–2000 – till staden och dess församling.
Från 1603 till 1956
Fiskarkapellen längs Jungfrukusten är från 1603 (Bålsö kapell) till 1956 (Olmens kapell). Flest fiskarkapell finns i Hudiksvall med sju kapell, Gävle har två och Söderhamn två.
Sedan finns ytterligare tre fiskarkapell i Medelpad, tretton i Ångermanland, fem i Västerbotten och fem i Norrbotten i den rikssvenska delen av Sverige, som fram till 1809 också bestod av Finland.
Fiskarkapellen har mycket gemensamt, även om åldersspannet är stort och storleken varierar.
Exteriört är fiskarkapellen rektangulära och vanligen utan sakristia, byggda i timmer, har sadeltak med lertegel på, fönster med fönsterluckor, klockstapel vid porten, taknocksprydnader i form av höga järnspiror och vanligen sparbössa vid dörren.
Interiört är takhöjden låg, inredningen med slutna bänkar, altarpredikstol bakom altaret, läsarbänk för lekmannapredikant, votivskepp och donerade prydnader för väggar, altare och olika ceremonier.
Kapellen del av fiskelägen
Till fiskarkapellen hör nästan alltid en så kallad prästkammaren, en byggnad där prästen kunde övernatta vid predikningar.
Fiskarkapellen ligger högt och i anslutning till det fiskeläge kapellet betjänade. Ibland kunde flera fiskelägen dela på ett fiskarkapell. Jämfört med församlingskyrkor ligger kapellen isolerade och har därför inte förändrats särskilt mycket genom åren.
Kapellen har blivit väl omhändertagna över tid, av lokalbefolkningen snarare än församlingen. Kapellen är fortsatt i bruk för gudstjänster, dop och bröllop. Sommartid är de även populära besöksmål.
Fiskarkapellen var historiskt i bruk under sommarhalvåret, när fiskarna använde sina fiskelägen. På vintern bodde fiskarna i ”fiskarstäder” i Gävle, Hudiksvall och Söderhamn.
Mer att läsa om fiskarkapellen
För den som vill borra ytterligare på Hälsingekusten.se finns också aktuella fyrplatser i Hälsingland och Gästrikland presenterade; nästan alla fiskarkapell har en närbelägen fyr. Läs mer på Fyrar!
Mer läsning om fiskarkapellen finns i boken ”Fiskarkapell i Gästrikland och Hälsingland” av Lars Nylander, Daniel Olsson och Bo Ulfhielm.
Länsmuseet Gävleborg har under flera år varit delaktiga i ett omfattande projekt om fiskarkapellen i Hälsingland och Gästrikland. Projektet har varit ett samarbete mellan Hälsinglands museum, Länsmuseet Gävleborg, Svenska kyrkan, Länsstyrelsen Gävleborg och lokala kapellvärdar.
Exteriörbilden visar Gävleborgs minsta fiskarkapell, Prästgrundets kapell, interiörbilden Bålsö kapell.
Jörgen Bengtson
Foto: Flickr respektive Hudiksvallsbygdens församling
Uppdaterad 16 mars 2023