Blir hälsingegårdarna världsarv eller inte?
Världsarvsansökan har hittills rullat på utan några större hinder. Men nu har det kommit stenar i vägen.
Ansökan behöver omarbetas, säger expertorganet Icomos, rådgivare åt bland annat FN-organet Unesco, som beslutar om världsarv.
Icomos anser att ansökan måste få tydligare profil, mer begränsat urval av områden, mer fördjupad analys och bättre utvecklad förvaltningsbeskrivning. Icomos välsignelse är inte nödvändig för att bli världsarv; nära två tredjedelar av kultur- och naturarven brukar bli världsarv utan Icomos rekommendation. Men Icomos kritik är onekligen ett streck i räkningen.
Den 15 maj 2009 beslutade en förberedande kommitté i Unesco att rekommendera FN-organet att göra hälsingegårdarna till världsarv. Därmed såg Unescos beslutsmöte i Sevilla i slutet av juni 2009 mer ut som en formsak. Nu är det mer osäkert.
Om det inte blir ja i juni kommer frågan sannolikt upp till beslut nästa år.
I Enångers socken finns ingen gård som ingår i Hälsingegårdsprojektet. De närmaste finns i grannsocknarna Norrala och Trönö.
Hälsingland har under drygt ett decennium berett väg för att göra Hälsinglands stolta bonde- och träslott till världsarv. Om hälsingegårdarna blir världsarv, blir länsstyrelsen dess förvaltare.
Fem världsarvcentrum står redo i landskapet för att ta emot besökare från när och fjärran: Erik-Andersgården i Söderala, Rengsjö hembygdsgård, Migranternas hus i Alfta, Stene gård i Järvsö och Hälsinglands museum i Hudiksvall, som blir hälsingegårdarnas forskningsnav.
I mitten av juni kommer en ny webbplats för hälsingegårdarna. Den ska informera om hälsingegårdarna och världsarv. Webben ska också erbjuda paketlösningar för besökare. En nog så viktig del i hälsingegårdsprojektet är att göra gårdarna till viktiga mål för turister och andra besökare.
Jörgen Bengtson