På Hälsingekusten finns ett av Östersjöns största sälbestånd, främst på och runt Tihällan i arkipelagen med Agön som huvudö men också på andra ställen.
Men då och då får samhället ta hand om döda sälar. I dag bärgades en död säl från klipporna vid Moningssand, Gnarp. Det är inte helt ovanligt att stöta på avlidna sälar.
Det döda djuret låg inkilad mellan några stenar en bit från stranden. Boende i området upptäckte den döda sälen. Säljägaren och viltvårdaren Anna-Carin Westling blev kontaktad och åkte ut för att undersöka sälen.
– Den här har legat ganska länge och förruttnelseprocessen är i full gång. Eftersom det finns en badstrand i närheten, så avlägsnar vi den från platsen, berättar hon för Nordanstig.se i dag.
Stanken av dött djur är påtaglig och flugorna surrar. Med vatten upp över stövelskaften drar Anna-Carin loss sälen, som en båt sedan bogserar ut till havs. Ivriga fiskmåsar följer efter ekipaget, berättar Nordanstig.se.
– Nu får naturen sköta resten. Fåglarna kommer snart ha ätit upp det som är kvar av kadavret, säger Anna-Carin Westling.
Den som hittar en död säl på kommunal mark kan kontakta kommunen. På privat mark är det markägarens ansvar.
Det är också viktigt att rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). SVA och Naturhistoriska riksmuseet (NRM) har ett gemensamt program för att kartlägga marina däggdjurs hälsa, sjukdomar och dödsorsaker. De för statistik över och forskning på döda djur. De två myndigheterna är i högsta grad beroende av att allmänheten rapporterar in fynd av döda djur längs kusterna.
SVA tar också in djur för obduktion. Då undersöker myndigheten dödsorsak, hälsa och sjukdomar samt tar prover för forskning och förvaltning.
– Det är viktigt att kontakta SVA innan ett dött djur avlägsnas. Är det i bra skick, kan SVA vilja ha in det, och då hämtar jag det för vidare transport till labbet, säger Anna-Carin Westling till Nordanstig.se
Jörgen Bengtson
Foto: Nordanstigs kommun