Räkna med rendrift framöver på Hälsingekusten. Det är inte lika exotiskt som det låter. Samerna har rätt till vinterbete på kusten från Söderhamn och norrut. I takt med att vinterbetet trängs tillbaka i samernas kärnområde, kan det bli aktuellt att ta reservbetesmarker i anspråk.
Det har i modern tid skett på Hornslandet, som för några år sedan hade renar på vinterbete – med resultatet att det lär finnas några förvildade renar kvar på Hornslandet.
– Det går aldrig att förutse hur vintrarna blir. Men det blir mer och mer intrång i betesmarkerna, framför allt av skogsbruket och utbyggnaden av vindkraften. Då byggs det vägar och det blir väldigt fragmenterat, säger Leila Renfeldt, näringshandläggare på Sametinget, till Söderhamns-Kuriren (14/10 2010).
I första hand lär Hornslandet bli aktuellt som reservbetesland. Renskötselrätten ger samer rätt att nyttja både statlig och privat mark inom renbetesområdet för renbete, jakt och fiske. Var gränsen för renbeteslandet går, råder det dock delade meningar om.
Samerna anser att renbeteslandet sträcker sig ner till Hälsingekusten. De stödjer sig på att samer haft rendrift här så sent som i början av 1900-talet. Länsstyrelsen i Gävleborg sade nej till renar i Hälsinglands kustland för drygt ett år sedan, när en renägare i Strömsund tillfälligt ville flytta 1 500 renar till vinterbete i Hälsingland eller Dalarna.
Jörgen Bengtson