Hälsinglands kustfiske är hotat om staten inte förlänger dispensen för fet fisk från Östersjön. Dagens dispens – som omfattar vildlax, strömming, sill, röding, öring och siklöjerom – upphör vid 2011 års utgång. Problemet stavas dioxin, ett farligt miljögift som finns i fet fisk. Yngre strömming och sill, som är mindre än 17 centimeter, klarar EU:s gränsvärden eftersom anrikningen av dioxin inte blivit så stor.
Sveriges ostkustfiskare har länge varit en hotad yrkeskår. Här är yrkesfiskarna relativt få, medelåldern hög, den bofasta skärgårdsbefolkningen liten, fiskebestånden små och sälarna ett gissel. Till detta kommer höga bränslepriser, ändrade konsumtionsvaror och så problemet med höga dioxinhalter.
Om fiskarna inte får fortsatt undantag från EU:s gränsvärden för fet fisk är en hel yrkeskår hotad. Nu slår yrkesfiskaren Lars-Erik Åslund på Kuggören, Rogsta, larm i Hudiksvalls Tidning (26/2 2011).
– Många har investerat för många miljoner kronor, även i anläggningar på land. Man har investerat undan för undan i nya redskap och ny teknik. Hur har man tänkt att den delen ska lösas? Folk är skuldsatta, och man kan inte ens sälja det man har, för ingen vill väl köpa något som man inte får använda. Om det blir stopp är det bara att bränna upp skiten, säger han.
Yrkesfiskarna och landshövdingarna i Norrlands kustlän vädjar till regeringen att förlänga dispensen, som omfattar fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern.
Livsmedelsverket vill inte förlänga dispensen och anför folkhälsoskäl för sin hårda hållning. Något problem för hälsan är det dock inte att äta fet fisk från Östersjön – om man inte stoppar i sig kopiösa mängder eller är gravid.
Jörgen Bengtson