Gnarps Masugn och Sörfjärden var för hundra år sedan två sammanvuxna samhällen på Hälsingekusten, som rymde järnbruk, sågverk, bryggeri, fiskeläge, hamn, affärer, skola och runt tusen bofasta invånare. Nu är detta historia, som Sven Norman försöker väcka till liv.
Sven Norman är amatörforskare, som samlat på sig mycket kunskap om de två orterna på var sin sida om Gnarpsån. Han har i flera år lett studiecirklar och guidningar om Gnarps Masugn och Sörfjärden. Han efterlyser större kommunalt engagemang för den historiska miljön.
– Här göts tackjärn som blev till stångjärn i Strömsbruk eller skeppades över Hasselasjön till Franshammar. Hela bygden hör i hop. Kommunen borde göra något med detta, säger Sven Norman till Hudiksvalls Tidning (4/1 2012).
– Vi har så otroligt mycket mer än exempelvis i Galtström och andra platser, säger han.
Hälsingekusten har massor av nedlagda järnbruk och sågverk. Tidigare har det funnit järnbruk i bland annat Gnarp, Ström, Iggesund, Långvind, Ljusne, Sunnäs, Maråker och Axmar precis söder om landskapsgränsen.
Flera gamla järnbruksorter har fått ett liv efter bruksdöden med nya verksamheter, som Iggesund med kartongfabriken. Andra har fått liv i sina gamla bruksmiljöer och öppnat museer, som Långvind och Iggesund. Men mycket industrihistoria håller på att gå i graven i de tidigare bruksorterna.
I Gnarps Masugn började nedgången med sågverkets nedläggning 1906, då över 200 arbetstillfällen försvann. Nu är mycket från järn- och sågverksepokerna övervuxet, raserat och förfallet.
– Detta är en av de äldsta byarna i kommunen, byggd 1721 efter att ryssarna härjat och bränt. Här är så fruktansvärt mycket som håller på att gå förlorat, säger Sven Norman till HT.
Han efterlyser åtminstone en kulturstig med industrihistoria, som ger en inblick i hur dagens Nordanstigs kommun en gång kom till.
Jörgen Bengtson