Vart går Östersjön?

Print Friendly, PDF & Email

Vad händer med Östersjöns klimat fram till 2100? Hur har Östersjöns klimat varierat de senaste 150 åren?

Dessa frågor ska ett nytt forskningsprojekt analysera. Med hjälp av mätdata från mitten av 1800-talet och framåt och simulerade framtidsscenarier, ska vi få en bild av Östersjöns klimat under 250 år. Bakom projektet står Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).

Projektet är treårigt, startar 2013, heter ”Rekonstruktion och framtidsscenarier av Östersjöns klimatvariationer 1850–2100” och är finansierat av Vetenskapsrådet.

Arbetet tar sin början i mätdata från svenska fyrskepp. Beräkningar sker i en finskalig, tredimensionell havsmodell. Den tar hänsyn till både fysiska och biogeokemiska egenskaper. Modellexperiment kommer att användas för att utreda hur förändringar i atmosfären och tillrinning av vatten påverkar Östersjöns ekosystem och oceanografi.

– Att återskapa historisk klimat- och miljöutveckling i Östersjön ger oss kunskap för att bättre förstå möjliga framtidsutvecklingar. Vi behöver bättre havsmodeller som stöd i arbetet med miljöåtgärder i Östersjön, säger Markus Meier, forskare inom oceanografi på SMHI på myndighetens webbplats www.smhi.se.

Efter analys av historiska mätdata följer simuleringar, som ska ge en bild av framtiden. Simuleringarna omfattar hela perioden 1850–2100. De ger fördjupad kunskap om förändringar i havsmiljön och betydelsen av förändrade temperatur-, salthalt- och cirkulationsförhållanden samt mänsklig påverkan på Östersjömiljön.

Förändringar i en marin miljö som Östersjön tar lång tid. Man talar om att havsmiljöer har ett långt minne. Det kan ta upp till 40 år för näringsämnen att transporteras genom sedimenten ut i havet. Det gör att effekten dröjer, när man exempelvis minskar mängden näringsämnen som mänsklig verksamhet tillför havet.

Östersjöns utveckling berör Hälsingekusten och alla andra kust- och skärgårdsdelar i ett av världens största innanhav, Östersjön. Projektet ska ge politiker och andra ett effektivt beslutsstödssystem, som tar hänsyn till det långa minnet, när man exempelvis sätter in åtgärder mot övergödning.

Jörgen Bengtson