Hälsingerunor 2014 gör, som sig bör, ett antal nedhopp i Hälsinglands historia och serverar en blandad historia.
Den innehåller flera artiklar från Hälsingekusten.
Ett nytt grepp är att följa en å och berätta dess historia. Trion Lena Berg Nilsson, Ola Nilsson och Gunnar Sundstrand berättar detaljerat och rikligt illustrerat om Nianån, ”från istid till dagens byar”
Vi möter bygdeoriginalet, jordbrukaren och botaren Per-Anton Westberg från Bäling, Jättendal. Det är en fascinerande bekantskap med en tusenkonstnär, som levde i en brytningstid som passade honom väl, 1889–1968. Artikeln är skriven av Joel Johansson.
Den flitiga hembygdsforskaren Yngve Aronsson, som vanlige skriver om Idenor, berättar om Måns Snickare i Hudiksvall. Han levde på 1600-talet och tillverkade en altaruppsats till Hudiksvalls kyrka, som församlingen 1796 sålde till Solf socken i Österbotten, där den sedan många är en av Finlands främsta mästerverk.
Alla städer av betydelse har sina teatrar, så också Hudiksvall och Söderhamn. Christer Nilsson skriver om tillkomsten och invigningen av Söderhamns teater 1881, byggd i nyrenässansstil, och invigningskvällens lustspel.
Eva Edström skriver om en lärare från Ledsjö, Västergötland, Karl-Erik Hansson, som med tiden kom till Enånger, där han blev överlärare. Han lever ett synnerligen aktivt liv långt efter pensioneringen och tillbringar mycket tid på Revelsön i Enångers skärgård.
Författaren och prästen Pehr Niklas Lundqvist, Maråker, är porträtterad av Jan Erik Hallström. Lundqvist skrev bland annat boken Erik-Janismen, den första skildringen av den religiösa sekten Erikjansarna.
Årsboken rymmer naturligtvis mängder av artiklar, som inte berör Hälsingekusten, utan resten av landskapet. Här finns bland annat artiklar om Hälsinglands hembygdskrets historia, Nathan Söderblom, Kårböle skans, möbelmåleriet i form av en rikt illustrerad artikel över blomstermålade möbler på Hälsingegårdar och en artikel om möbelmåleri i norra Hälsingland under 200 år och världens äldsta, familjeägda fotoföretag, Rehnströms Fotografiska i Ljusdal.
Hälsingerunor innehåller också flera porträtt, bland annat av soldaten Erik Hedlind, Ovanåker, och hans barn, samt fotografen Agnes Andersson, Alfta.
Hälsingerunor är sig lik, på gott och ont. Det man saknar är mer av städernas historia och modernare historia. Det vore inte heller fel med fler professionella historiker som medverkar. En påtaglig brist är bristen på textredigering och korrekturläsning; här finns en del att göra. Sammantaget är ändå Hälsingerunor värd sitt pris och sin givna plats i bokhyllan hos varje kultur- och historieintresserad hälsing.
Totalt omfattar årets Hälsingerunor 215 sidor, fördelade på 23 artiklar, en sammanställning över nyutkommen litteratur om Hälsingland och tre föreningsartiklar.
Hälsingerunor är utgiven av Hälsinglands hembygdskrets. Den utkom första gången 1921.
Jörgen Bengtson