Denna helgen börjar sportlovet, men inte för hälsingarna, som får vänta två veckor (södra Hälsingland) eller tre (norra Hälsingland). När det är sportlov, drar många till Hälsingekusten eller till landskapets alpina backar.
Sportlovet är utspritt på fem veckor.
Vecka 7 är sportlov i Göteborgsregionen (del av Västra Götalands län), Jönköpings län, Sjuhärad (del av Västra Götaland), Skaraborg (del av Västra Götaland) och Ydre kommun.
Vecka 8 är sportlov i Blekinge län, Fyrbodal (del av Västra Götaland), Hallands län , Kalmar län, Kronobergs län, Skåne län, Södermanlands län (utom Gnesta), Uppsala län, Örebro län och Östergötlands (utom Ydre).
Vecka 9 har elever sportlovsledigt i Dalarnas län (utom Idre), Gnesta kommun, Gotlands kommun, Gävleborgs län (utom Norrhälsingland), Stockholms län, Södra Hälsingland, Värmlands län, Västmanlands län och Älvkarleby kommun.
Vecka 10 är det sportlov i Idre kommun, Jämtlands län, Norrhälsingland, Norrbottens län (utom Jokkmokk), Västerbottens län och Västernorrlands län.
Vecka 11 kan sportlovsfirarna i en enda kommun, Jokkmokk, dra nytta av låga priser på vintersportorterna.
Sportlovet har inte – som man kan tro – sin bakgrund i att vi ska ut i vinternaturen och motionera. Det kom under andra världskriget för att spara på uppvärmningen i städernas skolor. Bränslekommissionen införde 1940 så kallade kokslov, för att spara på stenkol och koks, som var de vanliga bränslena för uppvärmning.
Mot slutet av 1950-talet blev sportlovet vanligt i större delen av Sverige. Och då var det folkhälsoskäl som motiverade sportlovet, inte bränslebesparingsskäl.
Alla Europas ”vinterländer” har i dag sportlov under februari eller mars.
Jörgen Bengtson