Hälsingekusten är mitt uppe i året sportlov, som började som kokslov under andra världskriget. Den här veckan (nio) är det sportlov i Gävleborgs län, utom de tre kommunerna i Norrhälsingland, som har sportlov nästa vecka.
Sportlovet är utspritt på fem veckor och började redan vecka sju.
Vecka 7 är sportlov i Göteborgsregionen (del av Västra Götalands län), Jönköpings län, Sjuhärad (del av Västra Götaland), Skaraborg (del av Västra Götaland) och Ydre kommun.
Vecka 8 är sportlov i Blekinge län, Fyrbodal (del av Västra Götaland), Hallands län, Kalmar län, Kronobergs län, Skåne län, Södermanlands län (utom Gnesta), Uppsala län, Örebro län och Östergötlands län (utom Ydre).
Vecka 9 är sportlov i Dalarnas län (utom Idre), Gnesta kommun, Gotlands kommun, Gävleborgs län (utom Norrhälsingland), Stockholms län, Värmlands län, Västmanlands län och Älvkarleby kommun.
Vecka 10 är sportlov i Idre kommun, Jämtlands län, Norrhälsingland, Norrbottens län (utom Jokkmokk), Västerbottens län och Västernorrlands län.
Vecka 11 kan sportlovsfirarna i en enda kommun, Jokkmokk, dra nytta av låga priser på vintersportorterna.
Sportlovet har inte – som man kan tro – sin bakgrund i att vi ska ut i vinternaturen och motionera. Nittonhundrafyrtiotalets krigsår födde lovet, för att spara på uppvärmningen i städernas skolor. Statliga Bränslekommissionen införde 1940 så kallat kokslov, för att spara på stenkol och koks, som var de vanliga bränslena för uppvärmning.
Mot slutet av 1950-talet blev sportlovet vanligt i större delen av Sverige. Och nu var det folkhälsoskäl, inte bränslebesparingsskäl, som motiverade sportlovet. Bilden är från Långvind sportlov 2016.
Europas alla ”vinterländer” har i dag sportlov under februari eller mars.
text och foto:
Jörgen Bengtson