Under tre somrar härjade ryssarna längs den svenska kusten, 1719–1721, och brände ner allt i sin väg. Rysshärjningarna tvingade fram freden i Nystad den 30 augusti 1721 och avslutade Stora nordiska kriget (1700–1721). Freden innebar också slutet för det svenska stormaktsväldet.
Ryssarna härjade naturligtvis också längs Hälsingekusten, brände ner bruk, städer och samhällen, inklusive Långvinds bruk den 21 maj 1721.
Nästa år har det gått 300 år sedan rysshärjningarna började. Ryssarnas attack mot Hudiksvall skedde dagen efter ryssarnas tillslag mot Långvind, den 22 maj 1721. Den blev teaterpjäsen ”1721” i Hudiksvall våren 2015 (bilden).
Blir det någon mer uppmärksamhet i Hälsingland, när vi närmar oss 300-årsdagen av de tre ödesdigra sommaråren?
I Stockholms skärgård, som till stora delar blev ödelagt under Stora nordiska kriget i allmänhet och åren 1718–1721 i synnerhet, har ett museiprojekt om rysshärjningarna startat. Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation (SIKO), som organiserar skärgårdsbefolkningen i Stockholm, har fått i uppdrag av Stockholms läns landsting att inventera hur människor pratar om rysshärjningarna. SIKO ska bland annat ta reda på om det finns några gamla talesätt, som fortfarande lever.
Det finns också idéer om att skapa ett större symposium eller en konferens runt ämnet.
Långvind.com känner inte till något liknade projekt i Gävleborg, men det kanske vore dags att sjösätta ett sådant av Region Gävleborg, Länsmuseet eller Hälsinglands museum.
Jörgen Bengtson
Foto: Scenplats Glada Hudik