Abborren är en kär fisk på Hälsingekusten, men den är också i flera avseenden en unik fisk. Den finns i både Europas och Asiens sötvatten och i Östersjöns bräckvatten. Men hur ser abborren ut genetiskt?
Nu har ett lag av svenska, finländska och estländska forskare kartlagt abborrens arvsmassa, som består av över 23 000 gener.
– Den här kartläggningen är viktig eftersom den bland annat kan hjälpa oss att förstå varför abborren har blivit en av de mest framgångsrika sötvattensarterna i Eurasien, säger Anti Vasemägi, i ett pressmeddelande från SLU (7 november 2018).
Abborre (Perca fluviatilis) är en mycket vanlig fiskart i hela Eurasien. Den finns i vatten från de brittiska öarna till östra Ryssland. Arten lever i mycket olika miljöer, som dammar, floder och sjöar men även i Östersjöns bräckta vatten. Abborren är dessutom unik genom att den som enda fiskart kan leva i sura, mörka, humusrika sjöar, där andra fiskarter inte överlever.
Abborren är också en ny miljöhjälte.
– Nya studier har också visat att abborren kan minska utsläppen av den kraftfulla växthusgasen metan genom att förändra födoväven i humusrika sjöar, skriver SLU i sitt pressmeddelande.
I Sverige är abborre populär bland fritidsfiskare. I många länder är den också kommersiellt viktig för yrkesfisket. Den är också en lovande sötvattensart för framtida fiskodling.
Studien har finansierats av Finlands Akademi och Estlands ministerium för utbildning och forskning.
Jörgen Bengtson
Foto: Pixabay