Hur stort hot är sälen mot fisket på Hälsingekusten?
Därom tvistar de lärde.
Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i en ny studie kommit fram till att vad sälar äter är svårt att mäta och kräver en kombination av analysmetoder.
Forskare från Sverige, Finland och Estland har undersökt dieten hos gråsäl. De har samlar in gråsälar från skyddsjakt och bifångster i fiskeredskap i Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Finska viken och undersökt mag- och tarminnehåll. De har analyserat DNA från fiskar sälarna ätit och använt stabila isotoper och fettsyror från sälarnas lever, muskel och späck.
Studien visar att sälarnas diet skiljer sig mellan områden, åldersgrupper och individer. Vanligaste föda var strömming, tånglake, abborre, skarpsill, gös, mört och andra karpfiskar.
Men analyserna visar att olika individer ”är specialiserade i sitt val av föda och har ätit en viss diet under en längre tid och återkommande sökt sig tillbaka till samma plats för att äta”, enligt Karl Lundström, forskare på SLU:s havsfiskelaboratorium, som tidningen Skärgården citerar (17 januari 2019).
Det går alltså inte att generalisera om hur stort hot mot till exempel strömmingen, som sälen är på Hälsingekusten och andra delar i Östersjön.
I framtida undersökningar behöver forskarna använda en kombination av analysmetoder, för att få ut så mycket dietdata från varje säl som möjligt. Debatterna om varför och hur stor påverkan sälen har på fiskbeståndet kommer att fortsätta, men Karl Lundström vill att de ska bli mer sakliga.
– Debatterna kommer säkert alltid att finnas kvar men de mår nog bra av att det finns information om hur det förhåller sig. Det här är ett litet steg på vägen, säger han enligt Skärgården.
Jörgen Bengtson
Foto: Pixabay