Sportlovet har börjat, men i år med ovanligt lite snö och vinter och därmed sämre än vanligt för skidåkning både i backar och på marken. Men i Järvsö och Hassela är det full fart i backarna och även öppet i de flesta längdskidspår.
Sportlovet har börjat för elever i bland annat Västra Götalandsregionen och Jönköpings län, där lovet i praktiken började lördagen den 8 februari. Snöläget är riktigt dåligt i södra Sverige och inte särskilt bra i södra Norrland heller.
Förutsättningarna för vintersport i Långvind med omnejd är tyvärr sämre än på många år: inget av längdskidspåren är öppna; slalombacken med retrokänsla i Fågelhällan har ingen snö. Lika illa är det i Hedebacken utanför Hudiksvall.
De två stora skidanläggningar närmast Långvind – Järvsö och Hassela – håller dock öppet. Järvsö har 60 centimeters snödjup i pisten och håller alla 20 nedfarter öppna. Hassela har 15 av 20 nedfarter öppna. Båda har längdskidspår igång, i Hassela tre av fyra spår.
Sportlovet är utspritt på fem veckor och började vecka sju.
Vecka 7 är sportlov i Göteborgsregionen (del av Västra Götalands län), Jönköpings län, Sjuhärad (del av Västra Götaland), Skaraborg (del av Västra Götaland) och Ydre kommun.
Vecka 8 är sportlov i Blekinge län, Fyrbodal (del av Västra Götaland), Hallands län, Kalmar län, Kronobergs län, Skåne län, Södermanlands län (utom Gnesta), Uppsala län, Örebro län och Östergötlands län (utom Ydre).
Vecka 9 är sportlov i Dalarnas län (utom Idre), Gnesta kommun, Gotlands kommun, Gävleborgs län (utom Norrhälsingland), Stockholms län, Värmlands län, Västmanlands län och Älvkarleby kommun.
Vecka 10 är sportlov i Idre kommun, Jämtlands län, Norrhälsingland (Hudiksvall, Ljusdal och Nordanstig), Norrbottens län (utom Jokkmokk), Västerbottens län och Västernorrlands län.
Vecka 11 kan sportlovsfirarna i en enda kommun, Jokkmokk, dra nytta av låga priser på vintersportorterna.
Sportlovet har inte – som man kan tro – sin bakgrund i att vi ska ut i vinternaturen och motionera. Nittonhundrafyrtiotalets krigsår födde lovet, för att spara på uppvärmningen i städernas skolor. Statliga Bränslekommissionen införde 1940 så kallat kokslov, för att spara på stenkol och koks, som var de vanliga bränslena för uppvärmning.
Mot slutet av 1950-talet blev sportlovet vanligt i större delen av Sverige. Och nu var det folkhälsoskäl, inte bränslebesparingsskäl, som motiverade sportlovet. Bilden är från Långvind sportlov tidigare år.
Europas alla ”vinterländer” har i dag sportlov under februari eller mars.
text och foto:
Jörgen Bengtson