Skärjån på Hälsingekusten ser ut att gå mot räddning. Vattendraget i Skärjån söder om Tönnebro, som mynnar ut vid Axmarbruk, är nära ”ekologisk kollaps”. Nu kommer räddningen.
Skärjån får fyra miljoner kronor från statliga Jordbruksverket och Havs- och fiskerifonden, för att slutföra restaureringen betydligt snabbare än planerat.
– Det här är jättepositivt. Nu kan vi växla upp, säger Niklas Dahlén på Länsstyrelsen Gävleborg till Helahälsingland.se (2 februari 2021).
Skärjån är sedan 2015 ett naturreservat i Söderhamns kommun och Gävle kommun. Reservatet består av ån med omgivande lövrika strandskogar. Det är 192 hektar stort. På våren kan Skärjån, som på bilden, svämma över sina bräddar. Men vanligen är ån bara en bäck.
Skärjån har tagit stryk under tiden som flottningsled och även av annan påverkan. En del arter har i stort sett försvunnit. Fiskevårdskonsulten Peter Hallgren på Länsstyrelsen beskriver situationen som ”brådskande” och ”akut”.
Under 2020 började man de biotopvårdande åtgärderna för att återställa vattendraget. Men man hann bara med en av tjugotre sträckor. Med de nya pengarna kan arbetet bli klart på en fjärdedel av tiden.
Nu kommer åtgärderna att ta två istället för åtta år.
– Det är otroligt bra att vi kan växla upp och få fart på det här, säger Niklas Dahlén till Helahälsingland.se.
I centrum för åtgärderna står flodpärlmusslan, som i stort sett försvunnit. Både lax och öring är beroende av flodpärlmusslan för sin fortplantning.
Länsstyrelsen återupptar arbetet med biotoprestaureringen under 2021. Sedan tar det cirka två år att återställa fåran. Nästa steg är att få tillbaka vattnet till ån. Ny lagstiftning gör att Mark- och miljödomstolen på nytt kan pröva gamla domar om regleringsdammar och kraftverk.
– Vi kommer med en prövning när det gäller vattnet som leds av mot Hamrångeån. I dag rinner inte mycket av vattnet mot Skärjån, säger Niklas Dahlén.
Jörgen Bengtson
Foto: Länsstyrelsen Gävleborg