Ännu en valborg utan välkomnande vårbrasor på Hälsingekusten – och resten av Hälsingland och länet.
I dag gav landshövding Per Bill besked:
– Det är inte tillrådligt att ens umgås ute med dem man inte brukar umgås med, säger han.
Per Bill uppmanar alla att endast umgås med sin närmsta krets om man ska fira på valborg (fredag).
Coronapandemin lägger fortsatt en våt filt över Gävleborg. Smittspridningen i länet verkar avta, men trycket på sjukvården är fortsatt mycket högt och oro finns för att smittspridningen åter kan ta fart. Därför blir det inga samlingar kring valborgsmässoeld, körsång och möten med grannar och andra.
I Lindefallet fanns, som så många gånger förr, planer på valborgsmässofirande. Men det är inställt.
Bilden visar närbelägna kasan på Fågelhällan 2017,
Sverige och Finland är valborgsfirandet en symbol för våren och ljuset, i Finland under dagarna två, för där säger man ”glada vappen” även på först maj.
Valborgsmässifirandet går längre tillbaka i tiden än kristendomen.
Valborgsmässoafton har sina rötter i en hednisk högtid. Den uppstod i Tyskland och kallades Walpurgisnacht. Senare blev den knuten till kulten av heliga Valborg.
När valborgsfirandet kom till Norden, knöt kyrkan an till gamla, hedniska fester. Människor tände från början eldar för att bränna det gamla och ge plats för det nya. Att ge plats för det nya stämde också väl in i den kristna tolkningen av livet, där påskens tema från död till liv också fick en symbolisk gestaltning i valborgselden.
Syftet med majbrasorna var att jaga bort rovdjur och övernaturliga varelser, innan man släppte ut boskapen på vårbete första maj. Runt eldarna förde man så mycket oväsen som möjligt genom att skramla med grytlock, slå på trummor och hojta.
Valborg (Walpurgis), som levde cirka 710–779, var en abbedissa. Enligt legenden var hon en engelsk prinsessa, som kallades till Tyskland av Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna. Valborg blev helgonförklarad år 870. Under medeltiden utvecklades en särskild kult runt Valborg, där bland annat häxtro och motverkandet av onda krafter hade stor betydelse. För att skydda sig mot häxorna började man i Tyskland tända bål.
I dag är valborgsmässofirandet med eldar en högst integrerad del av den svenska och finländska folksjälen – med undantag för pandemiår. Valborg firas också i Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Tjeckien och Slovenien den 30 april eller 1 maj.
Text och foto:
Jörgen Bengtson