Valborgsmässoafton har mycket gamla anor. Valborg är en högtid, som under medeltiden kom från Tyskland till Sverige. Nu, liksom då, tänder man eldar, som båda är en skyddande fest och ungdomsfest. Valborgmässofirandets ursprung är katolskt, med firande till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis, Heliga Valborg, död 779 efter Kristus.
Förr i tiden tände man eldarna för att skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter. Nu är det mer för att välkomna våren och sommaren.
Walpurgis var en abbedissa, som levde på sjuhundratalet. Hennes namn hade sannolikt aldrig blivit en del av eftervärlden, om inte första maj var dagen då man firande valborgsmässan, en viktig profan festdag. I städerna valde köpmanna- och hantverkargillena nya dignitärer; i byarna hölls bystämma med val av ny ålderman. Kvällen före, valborgsmässoafton, kom man samman utomhus till en fest och tände bål.
I Tyskland talar man om Walpurgisnacht. Det var förr i tiden häxsabbaten, som sannolikt förklarar den tyska seden att tända eldar. Denna sed kom till svenska städer och sedan till landsbygden. I Sverige har valborgsfirandet ända sedan medeltiden varit förknippad med ungdomar och deras festande. I de forna danska områdena – Skåne, Halland och Blekinge – gick förr pojkar och flickor runt i byarna och uppvaktade bönderna.
”När de förbjöds att använda kyrkans klockor till samling, övergick de till att tända eldar för att påkalla uppmärksamhet. Detta ska enligt vissa tolkningar ha varit upprinnelsen till eldarna”, skriver Nordiska museet på sin webbplats.
I dag är valborgsfirandet den stora vårfesten i Sverige. Den fick ett uppsving i städerna och på landsbygden under efterkrigstiden, när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldar och firandet. Det är fortfarande mycket av en ungdomsfest, där studentmössepåtagning är en tradition i städer med gymnasieskola.
Elden har många beteckningar: valborgseld, valborgsmässobål, majbrasa och majkasa.
Valborg är inte bara en svensk och – som en följd av att Finland var en del av Sverige i 600 år – finländsk högtid. Valborg firas i större eller mindre grad också i Estland, Lettland, Tjeckien, Slovenien och Tyskland, antingen den 30 april eller 1 maj.
Under en förlängd coronaperiod, 2020–2022, var eldar och festligheter få eller inställda. Nu är de tillbaka igen, med massor av valborgsmässoeldar på Hälsingekusten.
Hudiksvalls kommun påminner om att den som tänker ordna en majbrasa ska ha en ansvarig, som anmäler detta till räddningstjänsten. Valborgsfirande krävs också polistillstånd om firandet anordnas för allmänheten eller om allmänheten har tillträde till den.
Bilden visar valborgsmässofirande vid Fågelhällan, Enånger.
Hälsingekusten.se har tidigare haft artiklar om Valborg: Dåligt med valborgsmässoeldar (29 april 2020).
Text och foto:
Jörgen Bengtson