Den som läser uppslagsverk över tiden, märker hur vissa begrepp förlorar i lyskraft för att sedan försvinna i mörker. Trönö socken är ett sådant exempel. Långvind.com råder bot på detta. Nu finns en fyllig artikel om Trönö socken under högerfliken Hälsingekusten på Hälsingekusten.se.
I äldre uppslagsverk finns Trönö med som den kommun bygden var under nästa ett millennium till dess att Trönö 1952 blev en del av Norrala kommun, som 1971 gick upp i Söderhamns kommun. I moderna verk existerar inte längre Trönö socken. I bästa fall finns den som församling.
Trönö har en lång historia, som börjar på 1100-talet när bygden får sin kyrka, som fortfarande finns kvar, om än till- och ombyggd flera gånger. Till detta kommer nya kyrkan från 1895, som brann 1998 och födde en ny kyrka i den gamla.
Trönö är en bygd med stark självkänsla, påtaglig entreprenörsanda och stort engagemang. Detta manifesterar sig bland annat i ett rikt föreningsliv med fyrtiotalet föreningar, egen företagarförening (Trönöföretagarna), lokalt brandvärn, egen ”bank” (Trönö bygdekonto), levande centrum i Trönö med bland annat lanthandel, biograf och samlingslokal samt inte minst ett omfattande kulturliv, där kyrkorna, Söderblomsgården och arvet efter ärkebiskop Nathan Söderblom väger tungt.
En viktig förklaring till självkänslan är att Trönöborna äger det mesta av marken i socknen. När andra sålde skog till skogsbolagen, behöll Trönöborna den i lokal, privat ägo.
Jörgen Bengtson