Kartläggning av havsbotten

Stora delar av Östersjön och Hälsingekustens vatten är dåligt karterade; mycket är gjort på 1800-talet. Nu blir ett 230 kvadratmeter stort område norr om Storjungfrun kartlagt med modern teknik.

Sjömätningsfartyget Jacob Hägg kartlägger botten med hjälp av så kallad multibeamekolod. Området som Sjöfartsverket karterar har till stora delar inte har blivit sjömätt sedan 1800-talet. Jacob Hägg skannar av ett havsområde från Storjungfrun i söder till Hällgrunds fyr i norr och territorialvattengränsen i öster.

R/V Jacob Hägg blir sannolikt klar med sitt arbete till nästa helg. Sedan tar nästa sjömätning vid, utanför Hornslandet. Fartyget är uppkallat efter en av Sveriges största marinmålare, tillika sjöofficer och marinarkeolog, Jacob Hägg.

Sjömätning innebär att man kartlägger havsbottnens topografi för sjöfartens, fiskets, fritidslivets, försvarsmaktens och samhällets räkning.

Tidigare skedde sjömätning med handlod, därefter med ekolod och nu med multibeamekolod, som läser av botten med en bredd som är 2,5 gånger aktuellt djup. Gps-positionering och positionering mot fasta punkter på land gör att det går att positionsbestämma fartyget med en felmarginal på två centimeter. Djupinformationen har en felmarginal på mindre än 50 centimeter.

Sjömätningen sker inom ramen för ett EU-projekt, Mona Lisa, som är initierat av Sverige och Finland. Mona Lisa ska ge smartare och säkrare sjötransport i Östersjön. I huvudsak handlar arbetet om att kvalitetssäkra djupinformationen. Projektet ska kartlägga och kvalitetssäkra alla större farleder i Östersjön.

Sjömätningen utanför Storjungfrun har inte lett till några nya vrakfynd, däremot till att man hittat en hittills okänd rullstensås.

– Det mest spännande vi hittat här är den här rullstensåsen. Den är flera kilometer lång, 50 meter bred och 10 meter hög, säger oceanograf Linda Lundborg till Söderhamns-Kuriren (22/10 2011).

Jörgen Bengtson