Till helgen börjar sportlovet för tre fjärdedelar av eleverna i Gävleborgs län. I Norrhälsingland är vinterlovet första veckan i mars. Under dessa två veckor besöker många sina stugor på Hälsingekusten eller drar till landskapets alpina backar.
Vecka 9 har elever sportlovsledigt i länen Gävleborg utom Norrhälsingland, Dalarna (utom Idre), Gotland, Stockholm, Värmland och Västmanland samt kommunerna Gnesta och Älvkarleby.
Vecka 10 är det sportlov i Norrhälsingland och i länen Jämtland, Norrbotten (utom Jokkmokk), Västerbotten och Västernorrland samt Idre kommun.
Vecka 11 kan sportlovsfirarna i en enda kommun, Jokkmokk, dra nytta av låga priser på vintersportorterna.
Resten av Sverige har sportlov denna eller förra veckan.
Vecka 7 är sportlov i länen Jönköping, Västra Götaland utom Fyrbodal samt i Kungsbacka och Ydre kommuner.
Vecka 8 är sportlov i länen Blekinge, Fyrbodal (del av Västra Götaland), Halland (utom Kungsbacka), Kalmar, Kronoberg, Skåne, Södermanland (utom Gnesta), Uppsala, Örebro och Östergötaland (utom Ydre).
Sportlovet har inte – som man kan tro – sin bakgrund i att vi ska åka skidor och skridskor, spela ishockey och bandy eller motionera på annat sätt.
Nej, sportlovet kom under andra världskriget för att spara på uppvärmningen i städernas skolor. Bränslekommissionen införde 1940 så kallade kokslov, för att spara på stenkol och koks, som var de vanliga bränslena för uppvärmning.
Mot slutet av 1950-talet blev sportlovet allmän förekommande i större delen av Sverige. Och då var det folkhälsoskäl som motiverade sportlovet, inte bränslebesparingsskäl.
Alla typiska ”vinterländer” i Europa har i dag sportlov under februari eller mars.
Jörgen Bengtson