Hälsingegårdar världsarv

Print Friendly, PDF & Email

Hälsinglands mäktiga bondslott är nu ett kulturellt världsarv. I helgen blev det tummen upp i Sankt Petersburg till att göra sju namngivna hälsingegårdar till en del av Unesco världsarv. I beslutet står att hälsingarna har byggt fler och större rum för fester än bönder i resten av världen samt att fler dekorerade interiörer är bevarade i Hälsingland än någon annanstans. Väggmåleriet i bondgårdar är unikt. Gårdarna är: Pallars och Jon-Lars i Långhed, Alfta; Gästgivars i Vallsta, Arbrå; Erik-Anders i Asta, Söderala; Kristofers i Stene, Järvsö; Bommars i Letsbo, Ljusdal; Fågelsjö Gammelgård Bortom åa i Fågelsjö (Dalarna), Los.

Enda Unesco-världsarv på Hälsingekusten är Erik-Anders i kustsocknen Söderala.

I den tidigare ansökan, som Unesco gjorde tummen ner för i juni 2009, ingick betydligt fler hälsingegårdar. Här fanns bland annat gårdar i Hudiksvall och Nordanstigs kommuner, som nu inte blir en del av världsarvet.

Bara en handfull hälsingegårdar får den Unesco-status, som också Frihetsgudinnan, Drottningholms slott och Visby medeltida stad har. Men världsarvet kommer att spilla över på många hälsingegårdar och landskapet i stort. På söndagens möte i Sankt Petersburg sade en enhällig världsarvskommitté ja till att föra upp hälsingegårdarna på Unescos världsarvslista.

– Världsarvsförklaringen betyder att Hälsingegårdarnas kulturarv ska bevaras för all framtid, säger landshövding Barbro Holmberg.

Beskedet kom lämpligt. I morgon är det Hälsingegårdarnas dag, med många öppna gårdar att besöka – och då betydligt fler än dem som nu hamnar på Unescos lista.

Hälsingegårdarna är Sveriges 15 världsarv. Unescos världsarvslista omfattar 153 länder och består i dag av 725 kulturella världsarv, 183 naturvärldsarv och 28 blandade världsarv.

Senast Hälsingekusten.se skrev om världsarvsansökan var 12 april 2012, Hälsingegårdar mot världsarv?

Jörgen Bengtson

Sidan uppdaterad 20 juli 2012