Landsbygdsutveckling är bra för Hälsingekusten. Den slutsatsen kan man dra efter årets Landsbygdsriksdag I Ronneby, där landsbygdsutvecklare hade en tankesmedja för att stärka kommunernas landsbygdsutveckling. Bakom tankesmedjan står bland annat Landsbygdsnätverket, som verkat sedan våren 2007.
Jordbruksverket ser klara vinster med om kommunerna ökar sin samverkan kring landsbygdsutveckling. Frågan var uppe till diskussion för kommunala landsbygdsutvecklare på Landsbygdsriksdagen i september. Bakom arrangemanget med en tankesmedja stod Jordbruksverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Landsbygdsnätverket.
– Målet med tankesmedjan är ge möjlighet att lära av varandra. Det är också att försöka hitta en långsiktig lösning för driften av ett nätverk för kommunala landsbygdsutvecklare i framtiden, säger Beata Allen, verksamhetsutvecklare inom Landsbygdsnätverket, på webbplatsen Landsbygdsnatverket.se.
Landsbygdsnätverket, Jordbruksverket, SKL och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tidigare ordnat tankesmedjor för landsbygdsutveckling via telefon. Några landsbygdsutvecklare har också ordnat gemensamma träffar för stora kommuner.
Nu samlas för första gången landsbygdsutvecklare från hela Sverige till fysiska möten, för att diskutera framtida samverkan.
Landsbygdsnätverket samlar nationella, regionala och lokala aktörer för landsbygdsutveckling och är nätverk för Leadergrupperna i Sverige. Målet är att genomföra EU:s landsbygdsprogram på ett bättre och mer effektivt sätt. Jordbruksverket ansvarar för nätverkets kansli.
”Landsbygdsprogramments övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige”, säger Landsbygdsnätverket på sin webbplats.
Jörgen Bengtson