Den föga populära storskarven minskar i Sverige som helhet – men ökar i Gävleborg.
På några år har närmare tio procent av skarvarna försvunnit i Sverige. I landet som helhet har beståndet minskat från cirka 44 000 par åren 2006–2009 till cirka 40 000 par i år.
I Gävleborg däremot ökar skarvarna. Här har skarvarna först minskat från 1 507 par 2006 till 1 080 par 2009, för att sedan öka till 1 889 par 2012.
Skarvinventering är gjord av Sveriges Ornitologiska Förening på uppdrag av statliga Naturvårdsverket. Inventeringen utgör den svenska delen av ett EU-omfattande projekt kallat CorMan. Inventeringen omfattar län, sjösystem eller skärgårdar.
Storskarven har inventerats i Sverige 2006 och i delar av landet 2009. Vid båda dessa tillfällen uppskattade inventerarna det totala beståndet till drygt 44 000 par. Dessförinnan hade antalet ökat stadigt och kraftigt. Storskarven blev utrotad som häckfågel i Sverige i slutet av 1800-talet, men återetablerade sig på 1940-talet. Det var en mindre koloni i Kalmarsund, som gjorde att skarven åter fick fäste i Sverige.
– Det vi ser nu är parallell till utvecklingen i Holland och Danmark som ligger några år före oss när det gäller storskarvens spridning. I båda länderna kulminerade beståndet under 1990-talet, varpå en stabilisering följde. Därefter har bestånden i både Holland och Danmark minskat kraftigt, säger Anders Wirdheim på Sveriges Ornitologiska Förenings webbplats.
Han har ansvarat för årets inventering av storskarv. Skarven minskar i Götaland och Svealand, men inte i Norrland, där den ”fortfarande ökar något i antal längs Norrlandskusten”.
Både jakt och havsörnens framfart förklarar nedgången i Sverige som helhet.
Jörgen Bengtson