Värt betala för Östersjön

Print Friendly, PDF & Email

– Vi vill betala 35 miljarder kronor per år för att rädda Östersjön.

Det summerar vad invånarna i de nio Östersjöländer är beredda att gör för att rädda Östersjön. En rapport från internationella forskarnätverket Balticstern bekräftar Östersjöbornas villighet att betala för att rädda Östersjön.

– Det är första gången som det har gjorts en miljöekonomisk analys om en internationell överenskommelse, som rör ett så pass stort antal länder. Det gör rapporten unik, säger Mats Svensson på Havs- och vattenmyndigheten, HAV, i ett pressmeddelande.

Östersjöns är världens största bräckvattenhav. Bräckvattnet gör Östersjön extra känsligt för påverkan.

Balticstern genomförde under 2010 och 2011 en stor studie i nio länder runt Östersjön. I studien deltog cirka 10 000 personer. Många var oroliga över tillståndet i havet, med ökande algblomningar, överfiske, oljeutsläpp, gifter, skräp, syrefria bottnar och skador på djur och växter. Oron var störst i Finland, Estland, Sverige och de ryska kustområdena.

Invånarna runt Östersjön är, enligt denna studie, villiga att betala för ett friskare hav, totalt cirka 35 miljarder kronor per år. Svenskarna är villiga att betala 7,5 miljarder kronor per år. Forskarna i Balticstern har även räknat på vad det skulle kosta att åtgärda problemen utifrån handlingsplanen för Östersjöns miljö (Baltic Sea Action Plan, BSAP), som säger att Östersjön ska ha god ekologisk status år 2021.

Enligt forskarna skulle det kosta 26 miljarder kronor per år att uppnå BSAP:s mål om att varje land skulle nå sina mål för utsläpp så kostnadseffektivt som möjligt. Om resurserna istället satsas där de gör störst nytta, så blir det betydligt billigare och går snabbare att nå de gemensamma målen. Den totala kostnaden skulle, enligt forskarna, då hamna på cirka 21 miljarder kronor, för Sveriges del tre miljarder kronor.

Forskarna i Balticstern anser att åtgärder vid reningsverk, minskad användning av gödsel, fosforfällor inom jordbruket, förbud mot fosfater i rengöringsmedel och våtmarker för att minska kväveläckaget till havet, är de mest kostnadseffektiva lösningarna, som också gör störst nytta.

Hälsingekusten.se, tidigare Långvind.com, har tidigare skrivit om internationella forskarnätverket Balticstern, Betalningsvilja för Östersjön (31 juli 2012).

Jörgen Bengtson