Alla vatten får miljöklassning

Statliga Havs- och vattenmyndigheten, HAV, är klar med regler för miljöklassning av svenska sjöar, vattendrag och kustvatten, totalt 23 418 vattenförekomster. Femtiosju procent av dem har god ekologisk status.

HAV delar in ytvattnet in i fem ekologiska tillståndsklasser, från dålig till hög, och två kemiska tillståndsklasser, god eller ej god.

Vad detta innebär för Hälsingekustens kan vi tyvärr inte rapportera om än. Men kvaliteten torde genomgående vara god, förutom i vatten med gamla industrier. För Sverige som helhet är ytvattenkvaliteten av hög klass.

– Sverige ligger på fjärde plats i Europa över vilka länder som har flest ytvatten med god ekologisk status. Men även här finns problem, exempelvis har vi dålig status i Ringsjön, Luleälven och Skellefteåälven, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare på avdelningen för havs- och vattenförvaltning vid HAV, i ett pressmeddelande.

Bakgrunden till klassificeringen är, som i så många andra fall, Europeiska Unionen (EU). År 2000 kom EU:s ramdirektiv för vatten (Vattendirektivet). Det syftar till att skapa en helhetssyn på EU:s vattenresurser och att få en enhetlig, sammanhållen och övergripande lagstiftning för vatten. År 2004 infördes Vattendirektivet i svensk lagstiftning.

Det hela är ett komplext regelverk, där man ska förena naturvetenskapliga kriterier med en juridisk ram.

Föreskriften har kriterier för ytvatten och hur deras tillstånd ska beskrivas. Det avser biologiska förhållanden (fisk, alger, växter och bottenlevande djur), fysikalisk-kemiska förhållanden (näringsämnen, surhet och syrgas), hydromorfologiska förhållanden (fysiska förändringar av vattenmiljön) och kemiska förhållanden (33 ämnen eller ämnesgrupper som påverkar vattenmiljön negativt).

– I princip ska föreskriften klara att bedöma både biologiska, fysikaliska, kemiska och hydromorfologiska förhållanden för alla Sveriges inlandsvatten och kustvatten, säger Lennart Sorby.

Vad är orsaken till att ytvatten har dålig ekologisk status? Vanligen handlar det om avloppsvatten, läckage från jordbruk och fysisk påverkan som dammar, kanaler och muddring. I EU som helhet har cirka 55 procent av ytvattenförekomsterna sämre än god ekologisk status. I Sverige är motsvarande siffra 43 procent.

Jörgen Bengtson