Mikroskopiskt skräp är i flera avseenden ett större miljöproblem i Bottenhavet och andra hav än synliga föroreningar.
Problemet med mikroskräp, som inte är synligt för blotta ögat, är betydligt större än vad man tidigare trott. Nya vattenprover i Lysekils hamn, som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit, innehåller 30 gånger mer mikroskräp än vad tidigare prover längs svenska kusten gett.
– Resultatet är oroande. Mikroskräp går inte att se med blotta ögat, men det kan många gånger vara mer skadligt för djurlivet än större skräp, säger Fredrik Norén, marinbiolog på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Mikroskräp är små partiklar av plast, textil och annat avfall. De kan också vara bärare av giftiga ämnen. Mikroskräp har samma storlek som växt- och djurplankton. Därför blir de också något som djuren i havet äter eller som sätter sig i gälarna på fiskar.
Största källan till mikroskräpet är stadslivet och inte båtlivet. Det är sådant människor slänger på gator och vägar, som sedan rinner ut med dagvattnet när det regnar. Problemet finns i alla städer och orter, där strömmarna koncentrerar skräpet vid vattenbrynet.
– Stadslivet är en stor källa till nedskräpningen i havet. Det som är bra med det är att samhället kan göra något åt det. Vi kan bli bättre på att rena dagvatten, få folk att slänga mindre skräp i stadsmiljön och kommunerna kan öka antalet soptunnor, säger Fredrik Norén.
Han efterlyser nya tekniker för att rena dagvatten och reningsverk som fångar upp mikroskräpet.
Jörgen Bengtson