Hudiksvalls avsnörpta havsvik, Lillfjärden, mår bättre. Den grunda insjö, som viken blivit till följd av landhöjningen, är fortfarande belastad av gamla miljösynder. Men det är bättre i dag än tidigare, visar mätningar som Hudiksvalls kommun har genomfört.
Det är fortsatt höga halter av näringsämnen i Hornån, som mynnar ut i Lillfjärden. Fosfatfosfor och ammoniumkväve har dock minskat. Metallförekomsterna är låga eller mycket låga.
Det näringsrika och varma vattnet i Lillfjärden gör det omtyckt bland fisk.
– Lillfjärden är extremt viktig för vandrande fisk, säger Gustav Eriksson, miljö- och vatteningenjör i Hudiksvalls kommun, till Hudiksvalls Tidning i dag.
Nyckeln till ett bra liv i Lillfjärden är Hornån. När Hudiksvalls kommun startade Hornåprojektet 2003 var ån praktiskt taget död. Sedan dess har den fått nytt liv genom att 133 avlopp har byggts om, fisken har fått nya vandringsvägar, Hornån har fått flöde via Tunasjön, Sofiedal har fått dagvattendamm och Lillfjärden sjöströskel; sjöströskeln gör att havsvatten strömmar in i Lillfjärden vid högvatten.
Gustav Eriksson ser en tydlig trend: många fiskar och flera arter. Öring, nors, ål, gädda, gös, abborre och mört har kommit tillbaka i stora mängder.
Jörgen Bengtson