Den allvarliga syresituationen i Östersjön består, visar en kartläggning från hösten 2013. Försämringen har pågått under hela 2000-talet.
Hösten 2013 genomförde Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) en syrgaskarteringen. Den visar att omkring 15 procent av bottnarna är döda på grund av helt syrefria förhållanden. Omkring 30 procent lider av akut syrebrist.
SMHI har analyserat syresituationen i Östersjön under perioder sedan 1960. Fram till 1999 har syreutvecklingen både blivit sämre och bättre. Efter 1999 har andelen helt syrefria områden ökat markant och befinner sig nu på en konstant förhöjd nivå.
Inflödena från Atlanten till Östersjön har under de senare åren bara medfört tillfälliga förbättringar av syreförhållandena i södra Östersjön. Inga inflöden har varit tillräckligt stora för att nå och förbättra syresituationen i de stora djupen runt Gotland.
SMHI är inte säkert på vad som förklarar utvecklingen med fortsatt extrema syreförhållanden sedan 1999. Expertisen är också osäker vad konsekvenser blir för Östersjöns ekosystem.
Det finns flera troliga orsaker som kan samverka, till exempel förändrade vindförhållanden, förändrad frekvens och karaktär av vatteninflöden från Atlanten, ökad belastning av organiskt material till djupvattnet, förändrad vertikal omblandning samt skiktning och ändrad tillrinning.
– Den enda långsiktiga lösningen för att få ner syrebristen till normala eller naturliga nivåer är att fortsätta minska utsläppen av kväve och fosfor, säger Bertil Håkansson, chef för enheten för miljöövervakning på Hav- och vattenmyndigheten (HAV), på HAV:s webbplats (16/1 2014).
Jörgen Bengtson