Ljusnes mäktigaste bostad, herrgården, går också under namnet ”villan”. I Hälsingetidningarnas bilaga Hus & hem i går berättar tidningen historien om en herrgård med 29 rum, som i dag är privatbostad men tidigare representerade makten i bruksorten.
Många arbetare avskydde makten och dess symbol, Ljusnefors herrgård, så de kallade den för villan istället. På så sätt kunde de nedgradera och nedvärdera bruksägarnas imponerande boning vid Ljusnans strand, som det tog 40 man fem år att bygga.
I tidningsreportaget guidar herrgårdens ägare sedan 1995, Per och Anita Dahlgren, runt i den vackra herrgården, med många detaljer bevarade från 1920, då gården stod färdig.
När man tar steget in i huset, möter man en hall stor som ett magnifikt vardagsrum.
Matsalen är extraordinär, med tak i massiv ek och 73 inbyggda lampor, matsalsbord som väger 250 kilo, utsirade ekskåp och en specialbeställd matta inför ett kungabesök, som det behövs tolv personer för att flytta på.
Blå rummet, även kallat Wallenbergsrummet, är herrgårdens maktcentrum. I rummet fattades viktiga beslut för Ljusne med omnejd. Beslutsfattare kunde komma i limousine och senare också i helikopter. Väl på plats, kunde de varva förhandlingar med fiske, jakt och annan rekreation.
Nästa alla rum har gamla kakelugnar. De förnäma rummen har dessutom ringklocka, för att herrskapet eller gäster skulle kunna beställa grogg med en knapptryckning.
Trädgården går inte av för hackor. Här finns gigantiska gräsmattor ner mot Ljusnan, lusthus och tidigare också orangeri. En äkta kanon, tillverkad i Hälsingland, vaktar över herrgården. Ljusnans möte med havet, som man ser från trädgård och herrgård, gör huset unikt i Ljusne.
Jörgen Bengtson