Jungfrulig skogsgallring

Print Friendly, PDF & Email

Fem skogsmaskinerna är sedan i tisdags igång på Storjungfrun, Hälsinglands största ö – och sedan 2014 naturreservat. Naturvänner behöver dock inte oroa sig. Avverkningen kommer inte att lämna några kalhyggen och sår i marken efter sig. Här är det naturvårdsgallring som gäller.

StorjungfrunEn inhyrd bilfärja från Stockholm fraktade ut skogsmaskinerna. De första träden är fällda och 100 kubikmeter massaved har redan lämnat ön för Vallviks bruk. När avverkningen är klar om drygt fem veckor ska 5 500 kubikmeter virke vara utgallrat. Gallringen sker främst på öns södra, skogsrika del.

– Arbetet är planerat i minsta detalj och förenat med stora restriktioner som Skogsvårdsstyrelsen bevakar, säger Leif Östman, kommunens markförvaltare, på webbplatsen Soderhamn.se i dag.

Två entreprenörer sköter gallringen. Tio personer jobbar växelvis i skift, sju dagar i veckan.

Gallringen ska göra naturen mer tillgänglig för friluftslivet och stärka Storjungfruns attraktionskraft. Storjungfrun är sedan länge ett välbesökt turistmål med gästhamn, uthyrningsstugor, fiskarkapell, en klassisk fyrplats och spännande historia. Tillgängligheten blir bättre genom naturgallringen, vilket är viktigt för att utveckla Storjungfrun och stärka Söderhamn som attraktiv skärgårdskommun.

Skogsvårdsstyrelsen är garanten för att gallringen bedrivs på rätt sätt. Inget värdefullt får förstöras.

– Till exempel skyddas befintliga stigar med en ridå på 20 meter på varje sida, säger Leif Östman.

Storjungfrun är 336 hektar stor, ligger sydöst om Ljusne och har gett namn åt Hälsinglands och Gästriklands kust, Jungfrukusten. Storjungfrun blev hösten 2014 kommunalt naturreservat, efter 15 års debatt och beslut, Storjungfrun äntligen naturreservat (6 oktober 2014).

Kung Gustav II Adolf gav år 1620 Storjungfrun till Söderhamns stad ”till mulbete”, betesmark på utmarker, i samband med stadens grundande.

Storjungfrun har varit befolkad till och från sedan åtminstone 1400-talet. Då grundades den äldsta hamnen på ön. Ön har ingen bofast befolkning sedan fyrpersonalen lämnade ön 1964.

Jörgen Bengtson
Foto: Söderhamns kommun webbplats