Bakgrunden är den sämsta tänkbara: ryssarna anfaller Hudiksvall, bränner och härjar. Teaterpjäsen som fångar upp dramat från 1721 lyfter Hudiksvall exakt 294 år senare.
Den 22 maj 1721 slog den fruktade galärflottan till mot Hudiksvall. I kväll hade teaterpjäsen ”1721” premiär i en fullsatt Glysisvallen, uppkallad efter en av pjäsens huvudpersoner, Olof Broman, som gick till historien bland annat för sitt historiska verk ”Glysisvallur”.
”1721” är en magnifik musikteaterföreställning, som på mycket bra sätt fångar det mest dramatiska dygnet i Hudiksvalls historia. Efter ryssarnas härjningar stod endast Hudiksvalls kyrka och Djupestugan på Öster kvar.
På scenen möter vi präster och bönder, karoliner och kosacker, totalt 59 skådespelare i alla åldrar. Musiken är central, som den bör vara i en musikteaterpjäs, men tar inte över som den lätt gör i stora musikteaterstycken.
Ur den stora ensemblen träder ett antal skådespelare fram i utmärkta gestaltningar: Östen Eriksson som Olof Broman, Börje Olsson (Petters-Börje) som Anders Jonsson från Hålsjö, Ingela Söderlund som Margit och Tua Euren som Anna Strand. Som skådespelargrupp är kosackerna – i en fri tolkning av krigarna som flyger fram – fantastiska. Orkestern Hälsinge regemente, som utgör en liten skådespelargrupp i sig, gör mycket bra ifrån sig.
Bakom ”1721” står Cia Olsson, manus och regi, och Ulrika Beijer, producent och musikansvarig. Tunga avtryck gör också Sophie Knapp med en synnerligen kreativ och effektiv scenografi samt Rikard Nilsson med helt nyskriven text och musik. På bilden ser vi Sophie Knapp komma in på scenen, där Cia Olsson och Ulrika Beijer tar emot publikens långa, stående ovationer tillsammans med skådespelare och musiker.
”1721” ingår i en triologi, där nästa del blir ”Forsablått” som fångar 1800-talet och får Holma Helsingland som lokal. Avslutningen blir ”Ett bloss i natten” från slutet av krigsåret 1945.
Hudiksvall har med ”1721” fått en fantastisk teaterföreställning, som det i stort sett bara finns gott att säga om. Lite stapplande repliker och en väl lång andra akt drar ner intrycket något men förtar inte intrycket av en fantastisk föreställning. Fortsättning följer i två nya pjäser. Mot bakgrund av vad vi upplevt i kväll, har Hudiksvallsborna ytterligare två starka pjäser att se fram emot.
test och foto:
Jörgen Bengtson