Söderblomspelet visar upp en ny fräschör som musikteater i en spännande scenmiljö i Trönö nya kyrkas ruiner. Förra gången var 2011, så det var en efterlängtad återkomst i går kväll. Cirka 200 personer hade bänkat sig på en fullsatt läktare, däribland ärkebiskop Antje Jackelén, den tionde i ordningen efter Sveriges mest berömda ärkebiskop, nobelpristagaren och hälsingesonen Nathan Söderblom.
Nathan Söderblom, 1866–1931, är en av Sveriges största kulturpersoner och andliga gestalter någonsin. Hans liv och gärning har sedan 1986 – och ungefär vartannat år därefter – fått en fin gestaltning av professionella skådespelare och amatörer i Trönö. Årets uppsättning, med totalt 26 skådespelare, är i en klass för sig.
Erik Ehn gör en suverän och mogen tolkning av Nathan. Kristina Törnqvist spelar med bravur hustrun Anna. Den tidigare Nathan-gestaltaren, Tomas Bolme, fyller scenen och rollen som Nathans stränge fader, Jonas Söderblom.
Till detta kommer många goda prestationer i övrigt, där en av de mest fascinerade är Peter Mörlins. Han började i årskurs sju att spela olika personer i Söderblomspelet, för att sedan bli professionell skådespelare och i årets uppsättning vara bland annat bonde, präst, vaktmästare och den norske författaren Jonas Lie.
På bilden ser vi Nathan som legationspastor i Paris, med hustrun Anna.
Pjäsen har många höjdpunkter i Nathan Söderbloms liv. En är naturligtvis, när han får beskedet om Nobels fredspris. Då säger Anna: ”Gud har en uppgift för oss båda”, vilket väl speglar hennes viktiga roll i hans liv. I en efterföljande replik summerar hon både Nathans och parets livsgärning: ”Vi är både drömmare och realister.”
Pjäsen följer en kronologi men gör kreativa tidsväxlingar, som tillför tempo, puls och överraskningar. Denna uppsättning av Söderblomspelet har mer liv än de tidigare uppsättningarna, som var mer av tablåer.
Scenen – med litet djup, rejäl höjd, stor bredd och hälsingenaturen som fortsätter i scenens förlängning – ger pjäsen en alldeles egen dimension.
Den nya scenen sedan 2011 har många styrkor jämför med den gamla, som var gårdstunet vid Söderblomsgården, även om den hade en historisk tyngd i kraft av Nathans födelseplats. Teaterlokalen har – genom den speciella scenen och läktaren som klättrar upp i det tidigare kyrkorummet – en karaktär och intimitet, som få traditionella teaterlokaler kan matcha.
Nathan Söderbloms liv är väl känt, även om det fått en del nya dimensioner av två nya biografier. Den ena är skriven av Nathans barnbarns barn, Omni Söderblom, den andra av biskop emeritus Jonas Jonson. Dessa har gett regissör Hans Klinga anledning av bearbeta Arne Ingemar Johanssons manus Söderblomspelet. Det är, liksom tidigare uppsättningar, väl utfört.
Bakom Söderblomspelet står den synnerligen aktiva Trönöbygden, med sin särskilda Föreningen Söderblomspelet.
Nathan lämnar sin livsgärning, när han får ett hjärtattack efter en visitation i Hälsingland. I pjäsen lämnar han jordelivet genom att kliva ut ur Trönö kyrka och ner på hälsingejorden som den vilar på.
Text och foto:
Jörgen Bengtson