Havet ger oss fisk, kulturella värden och reglering av luft, klimat och övergödning. En ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten (HAV), Ekosystemtjänster från svenska hav – Status och påverkansfaktorer, analyserar havet som resurs längs Sveriges kuster.
Människan har på många sätt stor nytta av havets ekosystem. Till exempel producerar havet syrgas och livsmedel, är en del av vattnets kretslopp, ger oss inspiration och rekreation. Allt detta får vi vanligen utan någon direkt kostnad i pengar.
Att tala om nyttorna vi får av havets ekosystem som ekosystemtjänster, är ett sätt att synliggöra på vilka olika sätt vi har nytta av havet.
– Att värdera dessa ekosystemtjänster kan leda till att miljöproblem åtgärdas om de utgör kostnader för samhället som inte reflekteras i marknadsvärden, skriver HAV i ett pressmeddelande (28 oktober 2015).
Bakom rapporten står forskare från Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Havsmiljöinstitutet är i sin tur ett samarbete mellan Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet.
Syftet med rapporten är att bedöma statusen för ekosystemtjänster från svenska hav, och att utvärdera kopplingen till mänsklig påverkan. De svenska havsområden som ingår är Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska viken, vilka har bedömts separat. Statusen för olika ekosystemtjänster från haven anges som god, måttlig eller dålig.
– Rapporten visar att haven inte bara ger oss fisk att äta, utan att dess ekosystemtjänster är nyttiga för samhället på en rad olika sätt. I många sammanhang pratar man nu om ”blå tillväxt”. Våra resultat visar samtidigt att människans nyttjande av havens ekosystemtjänster i flera avseenden har påverkat havens förmåga att fortsätta tillhandahålla dessa tjänster, säger Mats Lindegarth (bilden), vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet och professor i marin ekologi vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.
Några ekosystemtjänster med status ”dålig” är näringsvävar och livsmiljöer, som båda påverkar många andra av havens ekosystem. Att dessa två har dålig status beror i sin tur på att tillståndet för viktiga biologiska grundfaktorer som växt- och djurplankton, fisk och bottenmiljöer är dåligt. Även statusen för ekosystemtjänsten livsmedel bedöms som ”dålig”, som en följd av tillståndet för många kommersiellt viktiga fiskarter.
Övergödning, fiske och klimatförändringar är påverkansfaktorer, som påverkar många ekosystemtjänster negativt.
Marint skräp och oljeutsläpp påverkar ekosystemtjänster som rekreation och estetiska värden kraftigt. Enligt rapportförfattarna är statusen för båda tjänsterna ”måttlig”.
Ekosystemtjänster med status ”god” är till exempel energiförsörjning, genetiska resurser och inspiration.
Ekosystemtjänster med status ”måttlig” är exempelvis naturarv, rekreation och biologisk mångfald.
Jörgen Bengtson
Foto: Havsmiljöinstitutet