Hälsinglands världsarvsgårdar och andra hälsingegårdar lockar många besökare, både inhemska och utländska.
Allt fler upptäcker Hälsingegårdarna på Unescos världsarvslista. Sju gårdar finns på världsarvslistan för att hälsingebönderna har byggt fler och större rum för fester än bönder i resten av världen och för att fler dekorerade interiörer är bevarade i Hälsingland än någon annanstans.
Till detta kommer ytterligare fyrtiotalet hälsingegårdar, som har en rik historia att visa.och även visar upp den sommartid. Till denna kategori hör också landskapets forngårdar, där man samlat historiska byggnader till en plats.
I somras hade världsarvsgårdarna och övriga öppna hälsingegårdar cirka 120 000 besökare. Dessa kunde, förutom öppna gårdar, ta del av drygt 200 evenemang.
– Det gör att hälsingegårdarna är en ganska stor aktör inom besöksnäringen, säger verksamhetsledare Charlotta Netsman på Stenegård i Järvsö till Helahälsingland.se i dag.
Stenegård är ett av fyra besökscenter med en världsarvsgård som granne. De tre andra är Erik-Anders, Söderala (bilden), Ol-Anders, Alfta, och Träslottet, Arbrå.
Det sju världsarvsgårdarna är:
• Erik-Anders i Asta, Söderala (bilden)
• Pallars i Långhed, Alfta
• Jon-Lars i Långhed, Alfta
• Gästgivars i Vallsta, Arbrå
• Kristofers i Stene, Järvsö
• Bommars i Letsbo, Ljusdal
• Fågelsjö gammelgård Bortom åa i Fågelsjö (Dalarna), Loos.
Enda Unesco-världsarv på Hälsingekusten är Erik-Anders i kustsocknen Söderala, som ligger på bekvämt avstånd från Långvind.
Jörgen Bengtson
Foto: Elsa Röing
