”Ända sedan istiden tog slut för ungefär 10 000 år sedan, har det bott människor vid Östersjöns stränder. Människor som rest med båtar, fiskat, jagat och krigat. Under havsytan finns spåren kvar. Där finns vrak och andra lämningar bevarade. Det är ett kulturarv – ett minne av vår historia – som vi delar med alla människor runt Östersjön”, skriver Sjöhistoriska museet på sin webbplats.
Informationen om de vrak man hittills hittat finns samlad i Riksantikvarieämbetets databas Fornsök.
Östersjön är unikt. Ingen annanstans i världen finns så många välbevarade trävrak som i det bräckvatten Östersjön är, vilket gör att skeppsätande maskar – skeppsmask – inte finns i vattnet.
Skeppsmask är egentligen en liten mussla, som lägger sina larver i trä och gillar saltvatten. I salta hav kan vrak försvinna på kort tid, eftersom larverna äter upp träet. I Östersjön kan skeppsvraken se ut precis som när skeppen sjönk, trots att det har gått flera hundra år.
Det finns cirka 20 000 kända vrak efter skepp eller mindre båtar i Östersjön. Alla vrak är dock inte upptäckta än.
”Arkeologerna tror att det kan finnas fler än 100 000! Det gör att Östersjön kan liknas vid ett museum under vatten”, skriver marinmuseet nummer ett i Sverige.
Många av Östersjöns vrak ligger så grunt att sportdykare kan ta sig ner till dem. Alla fartyget som sjönk före år 1850 är klassad som ”fast fornlämning”. Även yngre vrak kan vara skyddade om de är särskilt värdefulla; då skyddas de av kulturmiljölagen.
Detta betyder ”att det är förbjudet att utan tillstånd röra vid, ändra eller skada vrak. Du får inte heller ta med dig saker därifrån. Vrak är ofta ömtåliga, och du som dyker måste vara mycket försiktig när du rör dig i närheten av dem”, skriver Sjöhistoriska museet.
För den som vill hitta vrak att dyka efter på Hälsingekusten, är databasen Fornsök en given källa.
Jörgen Bengtson
Bild: Sjöhistoriska museet