Sverige har cirka 100 000 fritidsbåtar, som är redo för skrotning. Hittills har det inte funnits samma väl inarbetade system för skrotning av båtar som för bilar. Projektet Båtretur ska ändra på detta.
Det är främst gamla plastbåtar från 1960- och 1970-talen som är skrotningsfärdiga. Gamla träbåtar har fördelen att de ruttnar bort. Fram till i år har det bara funnits två båtskrotar i Sverige, på Muskö utanför Stockholm och i Göteborg.
Sedan februari 2016 driver båtorganisationen Sweboat, Stena Recycling AB och Båtskroten Sverige AB på Muskö projektet Båtretur. Målet är att bygga upp ett nationellt återvinningssystem för fritidsbåtar.
Tidskriften Hav & Vatten berättar om problemet och projektet i sitt senaste nummer (3, 2016).
– Genom Båtretur finns det nu drygt 20 skrotningsplatser, från Ystad i söder till Kiruna i norr, säger Josefin Arrhénborg, delägare i Båtskroten, till Hav & Vatten.
Hälsingekusten.se skrev om det kommande projektet redan den 17 september 2015 i artikeln Båtskrotning snart inget problem.
Var närmaste båtskrot för båtägare på Hälsingekusten finns, är fortfarande oklart. Den för mer än ett år sedan utlovade webbplatsen för båtskrotar, som ändrat namn till Båtskroten.se, finns numera. Men den ger inget besked om pris eller var båtskrotarna finns.
Hälsingekusten.se har inte hittat någon information om hur båtskrotningen ser ut eller kommer att se ut på Hälsingekusten. På Båtskroten.se finns dock formulär, som man kan fylla i och skicka in för att få offert på skrotningen. För det kostar pengar. Enligt Hav & Vatten är kostnaden för en segelbåt av plast på sju meter cirka 7 000–8 000 kronor.
Eva Blidberg, områdesansvarig för hav på Håll Sverige rent, efterlyser en skrotningspremie för båtar, på samma sätt som det finns för bilar.
– Det skulle också vara bra att införa ett producentansvar som kan finansiera framtida skrotningar av fritidsbåtar, säger hon till tidningen.
Jörgen Bengtson
Foto: Båtskroten