Hälsingland är historisk mark för samer. Under artonhundratalet och tidigare fanns bofasta samer i stora delar av landskapet. Ännu i början av nittonhundratalet förde samer renar till vinterbete i Hälsinglands kustområde; det var detta som en sameby åberopade, när de i början av tjugohundratalet hade renar på vinterbete på Hornslandet. Nu finns en utställning, ”Ohtsedidh”, som synliggör och sprider kunskap om ett samiskt kulturarv utanför dagens renskötselområde.
Renskötselrätten ger samer rätt att nyttja både statlig och privat mark inom renbetesområdet för renbete, jakt och fiske. Rätten till vinterbete gäller från Söderhamn och norrut.
Samernas historia är i stort sett okänd i Hälsingland. Den är sparsamt dokumenterad i text, bild och lämningar.
Hälsinglands museum har uppmärksammat samerna i Hälsingland i en utställning för ett antal år sedan.
Nu är det dags i Bollnäs. I Bollnäs pågår en utställning om samiskt kulturarv. Utställningen heter ”Ohtsedidh – samiska kulturyttringar i Mellansverige”, där ohtsedidh är sydsamiska för ”att söka efter någonting”. Tanken med utställningen är att sprida kunskap om hur samer levt utanför dagens renskötselområde, till exempel i Hälsingland och som sockenlappar.
– Syftet är att ge en bredare bild av äldre samisk historia och komplettera med den bilden som finns i mångas medvetande om att samer har varit och är ett folk i fjällvärlden, säger Nina Holmqvist, bibliotekarie på Bollnäs bibliotek, till Sveriges Radio P 4 Gävleborg.
I de lavrika skogarna i Hälsingland, Gästrikland, Västmanland och Dalarna bedrev sockenlappar (sockensamer) skogsrenskötsel fram till början av 1800-talet. Med tiden blev skogssamerna i Hälsingland och Gästrikland mer bofasta. Kring 1830-talet upphör skogsrenskötseln helt. Trots att de slutar med renskötsel, lever de som egen etnisk grupp sida vid sida av bönderna och de kallas nu sockenlappar. Denna i stort sett okända grupp samer har levt i skuggan av fjällsamerna.
Ohtsedidh är både ett projekt, ”som vill synliggöra och sprida kunskap om ett samiskt kulturarv utanför dagens renskötselområde”, i praktiken Mellansverige och södra Norrlands kustland, och en vandringsutställning. Utställningen är producerad i samarbete mellan Länsmuseet Gävleborg, Dalarnas museum, Västmanlands läns museum, stiftelsen Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrum i Östersund, Ájtte – svenskt fjäll och samemuseum och Idre sameby.
Hälsingekusten.se, tidigare Långvind.com, har tidigare skrivit om samernas nästan okända historia i Hälsinglands kustland och inland: Hälsingesamer får plats på webben (31 maj 2018), Samer på Hälsingekusten (16 november 2015), Fornfynd på Nordanstigskusten (14 april 2014), Renar till Hälsingekusten (21 oktober 2010) och Inga renar till Långvind (1 september 2009).
Jörgen Bengtson
Foto: Länsmuseet Gävleborg/Ohtsedidh