Yrkesfiskarna blir allt färre i Hälsingland och Gästrikland. Inom loppet av tio år har antalet minskat med en tredjedel, från 60 yrkesfiskarlicenser 2000 till 41 licenser 2012. Trenden i Gävleborg följer den i Sverige: yrkesfiskarna blir allt färre; återväxten är minimal.
Längs andra delar av Ostkusten är läget än värre. I Kalmar och Blekinge län har antalet yrkesfiskare minskat med 50 procent. På Västkusten, där de flesta yrkesfiskare finns, är minskningen 25 procent.
I Hälsingland finns länets enda ungdomslicens för yrkesfiske. Linus Bylund, 17 år, är entreprenör, som har egen båt och fiskar strömming. Han är inte bara ensam i länet om att ha ungdomsyrkesfiskarlicens; han är en av bara åtta personer som har det i Sverige.
– Jag fiskade hela sommaren vid Mössön och fram till några veckor innan det blev förbud mot nätfiske i höstas, berättar han i Hudiksvalls Tidning (25/1 2012).
I framtiden vill han satsa på förädling av fisk och sälja direkt till kund snarare än till grossist.
Sverige har i dag 1 605 yrkesfiskare mot 2 300 år 2000, enligt Havs- och vattenmyndigheten, tidigare Fiskeriverket.
För att få yrkesfiskarlicens kräver Havs- och vattenmyndigheten, enligt myndighetens webbplats, att ”det fiske som bedrivs skall vara den huvudsakliga försörjningen och att fisket har anknytning till svensk fiskerinäring”. Årsintäkten måste uppgå till minst 88 000 kronor (två prisbasbelopp) och netto (efter avdrag för kostnader som båt, bränsle och fiskeredskap) 22 000 kronor (halvt prisbasbelopp).
Det går också att få licens även om fisket är av mindre omfattning. Men då måste bruttoinkomsten från fisket utgöra minst 20 procent av den samlade bruttoinkomsten av tjänst och näringsverksamhet i genomsnitt under de tre senaste kalenderåren före ansökan.
Jörgen Bengtson