Havs- och vattenmyndigheten (HAV) presenterade i helgen nationella förvaltningsplaner för gråsäl och knubbsäl.
– Vi vill både ha ett kustnära fiske och ett sälbestånd som ligger på en gynnsam nivå. Målet är att sälen ska ses som något positivt, säger utredare Susanne Viker på HAV:s webbplats www.havochvatten.se.
HAV föreslår främst förebyggande åtgärder, till exempel sälsäkra redskap, för att nå målen.
Naturvårdsverket presenterade 2007 en förvaltningsplan för säl, men den blev aldrig verklighet. År 2011 tog nybildade HAV över ansvaret.
– Vi har utgått från det tidigare förslaget och de synpunkter som kom fram i remissvaren. Men vi har också haft samrådsmöte med bland annat berörda länsstyrelser, olika fiskeorganisationer, miljöorganisationer och även enskilda fiskare, säger Susanne Viker.
På Hälsingekusten är sälarna många, till fiskarnas förtret. Problemet är att sälar och människor konkurrerar om samma föda: fisk. Sälarna älskar samma fisk som människor som lax, sik och strömming.
Gråsälen, liksom knubbsälen, höll på att bli utplånad under 1900-talet, först av jakt, sedan av miljögifter. Gråsälen i Östersjön minskade från nära 100 000 djur i början av 1900-talet till cirka 4 000 djur 1975. Sedan dess har den återhämtat sig väl. I dag finns 25 000–30 000 gråsälar i Östersjön.
– I dag ser det ut som bestånden av gråsäl och knubbsäl närmar sig en gynnsam bevarandestatus, säger Susanne Viker.
Gråsälarna lever gott längs Hälsingekusten, med stora kolonier på Tihällan och Gran. Naturvårdsverket kan besluta om skyddsjakt, men sälen är inte som tidigare rädd för människan.
HAV föreslår i förvaltningsplanerna att man ska se över regelsystemet för skyddsjakt. HAV vill till exempel göra det lättare att bedriva skyddsjakt i formellt skyddade områden och göra lokala förvaltningsplaner, som skyddar vissa områden från säl. HAV vill också att utbetalning av skadeersättning ska gå till främst förebyggande åtgärder.
Jörgen Bengtson